Crazy About You -10
Hans läppar var mot mina. Tusen känslor strömmade genom mig, han hade flickvän(?!), han var den ända vännen jag hade i London, även om det kändes fel på så många sett kändes det så rätt. Kyssen blev mer och mer passionerad. Jag hade mina händer runt hans nacke. Sakta avslutades kyssen och vi bara kollade på varandra en stund. Zayn andades tungt. Jag tog min hand över hans. Han kollade sorgset på mig. Sedan gav han mig en snabb puss på kinden.
-Jag tror det är bäst att du går, viskade han. Jag reste mig upp och satte på mig mina ytterkläder. Jag öppnade dörren och sa hej då. Jag gick sakta hemåt. Det var kallt och mörkt. Jag gick förbi några killar som druckit alldeles för mycket. De busvislade åt mig men jag brydde mig inte. Snart där efter var jag hemma. Det var några gäster kvar. De satt och drack öl och vin, alla utan Jessica som var gravid.
-Hej! sa Jessica och vinkade åt mig. Jag log svagt och gick in till mitt rum. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag tog av mig mina kläder och la mig under det varma duntäcket. Jag blundade hårt. Det ända som fanns i mina tankar var Zayn. Kanske jag hade känslor för honom, han var annolunda från alla andra. Han var mycket mognare, fast ändå omogen. Han hade exakt samma humor som mig och jag kunde vara mig själv med honom. Han var snygg också. Söt. Han hade typ allt. Fast jag hade inte tänkt honom på det sättet. Efter tjugo minuter av försök att somna så somnade jag äntligen.
Jag vaknade av att min mobil ringde. Det var Zayn. Jag tröck svara.
-Hallå? sa jag och gäspade.
-Ehm hej, jag skullle bara fråga om du fortfarande ville med till matchen? sa Zayn och harcklade sig.
-Du kom på festen så om du fortfarande vill ha mig där... sa jag.
-Jag hämtar upp dig om en halvtimme, sa Zayn.
-Ska vi inte pra... sa jag men avbröt mig själv. Det var inte läge. Det var nu jag skulle låsats som ingenting hänt kvällen innan.
-Kan vi bara glömma det? Jag menade aldrig att... ja du vet! sa Zayn som om han läste mina tankar.
-Jo, självklart. Bortglömt, sa jag och jag suckade inombords. Vi sa hej då och la på. Jag satt på mig jeans och en t-shirt och en hoodie över. Jag sminkade mig lite lätt och satte mig och åt en macka. Jessica och Jakob sov och tydligen hade Wilma åkt med Jessicas föräldrar kvällen innan. Jag kollade på klockan och räknade ut att Zayn skulle komma när som helst. Jag tog på mig mina ytterkläder sedan gick jag ner ut från porten. Efter ca fem minuter kom Zayn. Vi satt tysta hela bilresan. Vad skulle vi prata om? Jag nynnade med radion och jag såg hur Zayn log. Han parkerade utanför en slags idrottshall. Vi gick in där vi träffade Harry, Zayns bandkompis, och hans flickvän Michaela. De stod och höll varandras händer när vi kom. Harry fick syn på Zayn och vinkade.
-Hej! utbrast han och gav Zayn en bro hug. Han sträckte fram sin hand och hälsade på mig. Michaela kramade Zayn, sedan hälsade hon på mig. De båda verkade väldigt trevliga.
-Vart är Louis? frågade Zayn.
-Han möter upp Eleanor vid busshållplatsen, sa Harry och Zayn nickade. Vi alla gick till en liten läcktare. Vi satte oss ner och det blev tyst. Efter en stund kom en tjej, rättare sagt Eleanor Louis' flickvän. Hon hälsade på alla och satte sig brevid Michaela. De två pratade förfullt. Harry kollade på mig och Zayn och log lite.
-Vad tysta ni är! fnissade han. Zayn ryckte på axlarna.
-Det finns inte mycket att prata om? sa Zayn och suckade. Harry såg förvånad ut men nickade sakta.
-Älskling, jag och Eleanor köper varsin dricka, vill du ha något? frågade Michaela till Harry.
-Nej tack, ta med Nicki, sa Harry och nickade mot mig. Michaela log vänligt mot mig.
-Självklart kom Nicki! log hon. Hon gav Harry en puss sedan gick jag efter Eleanor och Michaela till kiosken som inte alls var långt bort.
-Gillar du fotboll? frågade Eleanor medans vi gick.
-Sådär, det är roligare såhär än på tv, sa jag och de höll med. Vi alla köpte varsin cola sedan gick vi tillbaka till Harry och Zayn. Matchen skulle precis börja. Jag satt nu mellan Zayn och Eleanor, medans Eleanor satt brevid Michaela och Harry. Eleanor vinkade till en kille på planen, vilket jag förstod att det var Louis. Matchen var i full gång.
Det slutade tre-två till Louis' lag. Grymt kul att hans lag vann. Jag brukas oftas alltid heja på ''fel'' lag. Louis kom ut ur omklädningsrummet omklädd och nyduschad. Han omfamnade Eleanor och gav henne en puss på kinden, sedan hälsade han på oss andra.
-Grattis! utbrast Zayn och kramade honom. Vi gick till en hamburgarkedja där vi beställde varsin hamburgare.
-Vad gör Perrie? frågade Harry medans han snörplade i sig sin fanta.
-Något uppträdande, sa Zayn snabbt.
-Allt är bra mellan er iallafall? sa Harry och Zayn nickade sakta. Det gjorde konstigt nog ont i mig. Så fort vi ätit upp stod vi utanför resturangen och pratade.
-Jag och Michaela ska till mamma i övermorgon och hälsa på, sa Harry och drog Michaela mot sig. Michaela log.
-Kul! sa Louis. Harry nickade.
-Vi alla kan sticka hem till mig och kolla på film, föreslog Harry. Jag kände för att skippa det och som tur var gjorde Zayn också det.
-Jag ska nog hem, men vi syns när vi kommit hem igen, hälsa din familj Harry! sa Zayn och gav dem en kram.
-Tråkmåns! sa Louis och puttade Zayn på axeln.
-Jag är ingen... sa Zayn.
-...Tråkmåns! fyllde Harry i och alla skrattade, utom jag då.
-Om att se på film gör mig mindre tråkig, visst, sa Zayn. Fan. Alla blickar var nu vända mot mig.
-Hänger du på? frågade Eleanor med ett stort leende.
-Jag har läxor, någon annan gång, ljög jag fram och fakelog. Zayn gav mig en undrande blick.
-Synd! sa Michaela. Jag nickade. Jag sa hej då till alla och gav Zayn en kram. Jag började gå hemmåt. Jag låste upp dörren då jag märkte att ingen var hemma, senare hittade jag en lapp där det stod att de var iväg. Jag kastade mig ner i soffan och kollade igenom alla mina, tio, bilder i mitt fotoalbum på min mobil. Alla var på Zayn, eller på mig och Zayn. Vissa som han skickat på kik som jag därefter sparat. Jag stannade på en bild där han hade ett jätte stort leende. Jag kände hur det pirrade inom mig. Jag var kär. Och att han kanske inte kände detsamma var skrämmande. Ett ord om allt. Komplicerat. Så sjukt komplicerat.
*EN VECKA SENARE*
Jag kom hem efter skolan och bytte om. Jag hade fått en ny dator som hade blivit mitt liv den senaste veckan. Min ända nuvarnde vän. Zayn hade inte bara glömt bort kyssen utan hela mig. Han hade inte kikat, ringt, smsat, något. Hur puckad var jag som trodde att han ens skulle? Han hade en flickvän och annars kunde han få vem han ville. Jag brukade ofta klippa mitt egna hår en gång i veckan men jag hade bestämt mig att låta mitt hår växa, dock skulle det ta så sjukt långt tid men men. Jag älskade mitt hår kort men kände för en förändring. Jag tog upp min dator och loggade in på facebook. John och Lisa hade tagit bort mig som vän på FB. Jag var inget annat en bortglömd för alla just nu. Jessica var bortrest hos sin bror i norra Wales medans Jakob och lilla Wilma var på gymmet. Stackars Jakob, få jobba på det irreterande arbetsplatsen med sjukt jobbiga kollegor medans han har en ettårig skrikande bäbis att ta hand som bonus. Jag var tacksam att jag inte var han. Jag stängde ner facebook och läste min bästaväns blogg. Eller snarare min ex-bästis. Vi var inte jääääätte tajta men vi hade ändå vart varandra nära i ett år. Då jag alltid stod upp för hennes när hennes bror dog i cancer. Nu var jag glömd för henne också. Jag kommenterade att jag var i London och att jag saknade henne. Strax där efter skrev hon något åhhhh jag saknar dig- liknande. Bullshit. Jag kunde inte lita på någon längre. Ingen verkligen fanns där för mig. Det plingade på dörren. Jag gick och öppnade. I mitt huvud fanns ett litet hopp att det var Zayn, men självklart inte. Det var Jakob som bad mig att passa Wilma, för det var omöjligt att abeta medans han passade henne. Jag suckade och tog Wilma. Hon var alldeles röd av ilska och skrek förfullt. Jakob stack och jag blev återigen ensam, fast nu ännu värre. Ensam med en bäbis, en skrikande bäbis. Eftersom hon hade på sig ytterkläder så bestämde jag mig för att shoppa. Jag hade fått min lön efter det jag jobbat på gymmet. Och månadspeng som jag tvingade mig till. Jag la ner Wilma i barnvagnen och tog snabbt på mig skor och jacka. Jag tog hissen ner och jag vandrade med barnvagnen. Jag gick in på h&m där jag köpte lite vårkläder. Även om det var ett tag kvar *suck*. När jag gått in i ett antal affärer och Wilma äntligen somnat så gick jag hemmåt igen.
Kommentarer
Postat av: Berättelser om One Direction
Sv: Tack! Och detta var också jättebra!:D
Postat av: Michaela
Jag bara njuter (å fangirlar;)) det är allt jag kan säga:D
Postat av: Michaela
Jag bara njuter (å fangirlar;)) det är allt jag kan säga:D
Postat av: Moa
suuper bra!!
Postat av: Anonym
As braaaa novell!! Meeeeraaaa<3
Trackback