ziall.blogg.se

Jag vaknade av att Jessica väckte mig. Jag sminkade mig lite lätt och tog motvilligt på mig skoluniformen. Jag åt en skål med fil. Jakob skjutsade mig till skolan. Skolan såg inte alls märkvärdig ut, tegelväggar och svart tak. På skolgården var det massor av ungdommar klädda i likadana kläder. Jag suckade och gick mot lärarrummet för hjälp om vart jag skulle ha min första lektion. Jag knackade oavbrutet tills en gubbe öppnade. Han kollade förvånat på mig.

-Vad vill du? frågade mannen och kliade sig i sitt halvgråa hår.

-Jag heter Nicki Newton, och är ny, sa jag. Han flinade.

-Då ska du hamna i min klass ju! Vad kul! skrattade han. Hans skratt lät nästan halvläskigt och hans leende var inget som smittade av sig. Jag följde med honom till ett klassrum som nu var fullt av elever.

-Nicki du kan sitta vid Beatrice, sa han och jag som inte hade en aning om vem Beatrice var tittade mig omkring.

Jag såg hur en tjej vinkade så jag gick och satte mig brevid henne. Framför oss satt två killar, två riktigt omogna sånna. De satt och spanade in på tjejer och skrattade förfullt, jag ville gå hem. Hem hem. Inte hem till Jessica, Jakob och Wilma utan till mitt riktiga hem, hos Lisa och John. Jag suckade och lutade min haka mot mina händer. Jag önskade dagen, förresten att hela året, skulle gå fort.

 

Jag låste mitt skåp och gick mot parkeringen, jag väntade på att få syn på Jakobs bil. Efter fem minuter såg jag hans bil och jag klev in. Jag skulle få jobba på hans gym idag, sitta i receptionen och mest bara stirra på klockan. Jag gjorde det för pengarna och jag skulle ändå inte kunna hitta ett bättre jobb i alla fall. Det var bättre än inget och jag ville ha tillräckligt mycket pengar när jag blev arton så jag kunde köpa egen lägenhet osv. Jag bytte om till mjukisbyxor och en t-shirt där det stod gymmets namn. Jag fick till min glädje en snurrstol, som jag skulle kunna förbringa tiden med. Jag fick hjälpa en äldre kvinna, som var receptionist. Som om jag var hennes assistent. Dock utnjutna hon nog tillfället och lät mig göra massa onödiga saker, som om jag var hennes slav. Hur som helst så slutade jag klockan åtta och då fick jag stanna kvar och gymma lite. Jag knöt mina skor och sedan gick jag på löpbandet. Jag satte på en hög fart från början och det tog inte alls lång tid innan jag sänkte ner farten. På löpbandet brevid sprang en kille. Han hade svart hår, ungefär i samma frisyr som mig, haha. Hans gråa t-shirt var halvsvettig. Han hade hörlurar och man hörde musiken ut. Jag tyckte jag kände igen killen men kunde inte säga från vart. Jag hörde hur han smått sjöng, jag log lite för mig själv. Han sjöng 'Who Says' med Selena Gomez. Min absoluta favoritsång precis när den kom ut. Jag och Lisa hade lärt in oss hela låttexten och sedan lärde vi oss ackorden utantill. Om det var någon låt jag brukade ha i huvudet var det den. Killen brevid började på refrängen och jag kunde inte låta bli att nynna med. Jag märkte hur killen kollade på mig och fnissade lite. Han tog ut en hörlursnäcka. Jag slutade sjunga och kollade rakt fram istället.

-Nej, du var ju bra! log han och jag vände mig mot honom.

-Det är min favoritsång, jag var tvungen, fnissade jag. Han nickade.

-Den är bra! sa han och log svagt. Vi blev tysta och han stoppade i hörluran i örat igen.

 

Jag hade bytt om och jag och Jakob skulle åka hem. Jakob pratade med tjejen i receptionen, hon jag var assistent åt. Killen som hade haft löpbandet brevid mig kom ut ur omklädningsrummet.

-Hej Zayn, så du kom idag, sa Jakob. Killen stannade.

-Ja, hade inget bättre för mig, log han och gick och gav Jakob en 'bro hug'. Han tittade på mig.

-Vi hämtade Nicki igår, som jag berättade, sa Jakob och tog en arm runt mig. Jag log svagt. 'Zayn' påminde så sjukt mycket om någon, jag försökte komma på vart jag kände igen honom från.

-Trevligt att träffas, men du Jakob, jag måste sticka. Vi hörs! sa Zayn och gick ut. 

 

Vi satt i bilen. Jag tittade ut och såg hur regnet föll ner.

-Jag hatar regn, sa Jakob medans han trummade med sin hand på ratten.

-Vem är Zayn? frågade jag och kollade mot Jakob. Jakob log svagt.

-Jag var hans personligatränare, riktigt schysst grabb! Han är känd från bandet One Direction, sa Jakob och svängde in på vår gata. Jag hade hört One Direction på radion och från tv, alla visste vilka de var. Dock visste jag inte så mycket om dem. Vi gick upp mot lägenheten. Jakob öppnade dörren och från Wilmas rum hördes skrik, bebisskrik. Jessica kom ut till hallen bärandes med Wilma i famnen.

-Gillade du skolan? frågade Jessica. Jag ryckte på axlarna. Ärligt visste jag inte.

-Det blir bättre senare när du får vänner, sa Jessica.

-Jag har vänner, bara inte här, muttrade jag och gick till mitt rum. Jag la mig på sängen och andades tungt. Jag kände hur tårar bildades. Jag ville så sjukt mycket hem. Att jag bara drömt en marddröm och när jag vaknade så var allt som vanligt, och jag hade lärt mig att jag skulle lyssnat osv. Men det bästa av allt att jag inte hade bytt familj och att jag hade Lisa och John igen. Jag nöp mig själv i armen, ingen skillnad alls. fuck.