ziall.blogg.se

Jag stod bara tyst och likaså gjorde mamma, hon gav mig en skyldig blick. "jaha.." fick jag ur mig. "Jaha?" sa mamma och höjde rösten. "Vart var du och vad gjorde du? Jag hoppas verkligen att jag får höra ett annat svar än det jag tror jag kommer få höra" sa mamma och jag visste inte vad jag skulle säga. "Mamma.. jag var bara med några kompisar" svarade jag. Det var delvis sant, jag hoppades att vi bara kunde bryta allt där, inga mer frågor. "Vart?" frågade mamma och jag suckade utan att svara. "I Dublin?!" sa hon högt och pappa stod bara och skakade besviket på huvudet. Jag nickade försiktigt och hann inte öppna munnen innan mamma gapade åt mig. "Vet du vad som kunde ha hänt?! Vart har du sovit inatt?" frågade hon. "Hos några kompisar, jag sa ju det. Jag är hemma nu, oskadd. Okej?!" sa jag bara och sprang upp för trapporna till mitt rum. Jag tror jag var lika förvånad som mina föräldrar, det var inte såhär jag brukade beté mig. Jag skulle aldrig ha åkt med någon kille till en annan stad för att festa, så varför gjorde jag det nu? För att imponera, för att visa att jag inte bara var en tråkig tjej.

 

Jag satte mig i sängen och tog upp min mobil. Jag började spela något spel samtidigt som jag hörde mamma och pappa prata nerifrån. Någon minut senare knackade det på dörren och mamma kom in och satte sig brevid mig på sängen. Jag lade ifrån mig mobilen och suckade. "Jag vet jag vet.. du är 'inte arg bara besviken' " sa jag och mamma skakade på huvudet. Det var något föräldrara alltid sa. "Jag är arg och besviken. Du ljög för oss, och du åkte ända till en annan stad för att.. festa" sa hon. "Varför gör du så stor grej av det? Inget hände och det är något alla ungdomar gör" svarade jag. "Du behöver inte göra som alla ungdomar gör" sa mamma. Ännu en mening alla föfäldrar säger till sina barn. "Vilka var du där med?" frågade mamma nu lite lugnare. "Kommer du ihåg killen jag pratade med på bröllopet?" frågade jag och mamma nickade. "Han och hans kompisar åkte förbi igår kväll och frågade om jag ville följa med, jag kunde inte säga nej" sa jag och mamma suckade. "Jag vet inte vad jag ska säga.." sa mamma och jag kände det samma. Vad hade jag att säga? Det var gjort och jag kunde inte ändra på det. "Umgås inte med fel personer bara" sa hon och lämnade rummet. Mamma var alltid en sån som överreagerade, till allt. Hon ville att jag alltid skulle vara hennes lilla söta flicka och verkade inte inse att jag växte upp. Jag la mig ner i sängen och tog återigen upp min mobil och gick in på mina bilder. Jag bläddrade igenom de första bilderna och stanna på en bild på mig och Mila ifrån förra sommaren. Jag saknade henne så mycket, jag ville bara skicka iväg ett sms till henne och fråga om vi kunde mötas, men det gick inte. Det var tre veckor kvar tills hon kom hem ifrån Spanien.

 

Pappa ropade nedifrån att det var mat. Jag slog igen datorn där jag hade tittat på kläder och gick ner till köket. På matbordet stod det lasange och mamma och pappa satt redan vid bordet och höll på att hälla upp mat på sina tallrikar. Jag satte mig ner brevid pappa och väntade på att mamma skulle bli klar innan jag tog en bit och lade upp den på min tallrik. Mamma och pappa pratade om jobb och jag satt tyst under hela middagen. Jag åt upp den sista biten på tallriken och ställde mig upp. "Tack för maten!" sa jag och gick med tallriken och mitt glas till diskbänken. "Ställ in det i diskmaskinen" sa pappa och jag gjorde som han sa. Sedan gick jag upp till mitt rum igen. Klockan var runt halv sju och jag hade absolut ingenting att göra. Jag satte mig på sängen och öppnade datorn för att titta på en film. Jag gick in på en hemsida för att titta om jag hittade någon intressant film jag kunde ladda ner. Jag hittade ingen som jag hade lust att se, så jag valde att istället titta på en film som jag redan hade på datorn, Taken. Jag satte på filmen och satte mig till rätta i sängen.

 

Jag vaknade av solen som sken in genom mitt fönster. Jag gäspade och drog min hand genom mitt hår innan jag satte mig upp i sängen. Jag sträckte på mig och gick sedan fram till min garderob och tog fram ett par beiga chinos och en vit tröja. Jag drog på mig byxorna och satte på mig tröjan. Innan jag lämnade sovrummet fixade jag snabbt till håret. Mamma hade åkt och jobbat vilket betydde att jag var ensam hemma. Jag gick in till köket och öppnade kylskåpet. Några rester från igår stod i kylskåpet och jag tog fram det, potatis,sås och panbiff. Jag tog fram en tallrik och lade upp mat på den, sedan lade jag in den i mikron i några minuter.

 

När maten var färdig satte jag mig i soffan framför tvn. Jag bläddrade runt på kanalerna och stannade på Simpsons. Min mobil låg på bordet, jag sträckte mig efter den för att se om jag hade fått något sms. Inget nytt sms, eller samtal. Jag bestämde mig för att smsa Eric för att se om han ville hitta på någonting. "Vad gör du idag, hitta på nått?" skrev jag och skickade iväg. Någon minut senare fick jag svar. "Visst, vad gör Bonnie?" stog det. Ville han träffa Bonnie? Det verkade som att de kom bra överens, men de hade bara pratat med varandra i typ en halvtimme, max en timme. "Ska vi mötas vid fotbollsplanen om 10 minuter? Jag vet inte, hurså?" skrev jag. Jag åt upp det sista som var kvar på tallriken och lät den stå kvar på vardagsrums bordet. Min mobil plingade till av smset jag fick. Jag öppnade sms ifrån Eric. "Ska jag messa henne? Hon kanske vill hänga på. Okej vi syns då" stod det. Hade han fått hennes nummer? Jag hade inte gett det till honom så jag antog att han hade bett om det, eller så hade hon velat ha hans nummer. Hursomhelst, vad spelade det för roll. "Okej.. gör så" svarade jag och sedan stängde jag av tvn och gick ut till hallen. Jag satte på mig mina sneakers och drog på mig en kofta snabbt innan jag lämnade huset.