Dörren öppnades och vi avslutade fort kyssen. Patrick kom in och såg lite förvånad ut. "Förlåt, jag ska bara hämta en grej" sa han och gick in till en stor bokhylla i rummet. Niall gick ut ur det lilla rummet och jag gick efter honom. Vad betydde detta? Jag visste inte om jag skulle gå efter Niall eller om jag skulle gå tillbaka till Eric. Jag gick efter Niall som nu var påväg in till köket. Han vände sig snabbt om för att se om jag var kvar, han log när han såg mig och jag log snabbt tillbaka. Han ställde sig brevid några killar jag aldrig tidigare sett och lyssnade på deras konversation. Jag stod tyst och var osäker på vad jag skulle göra eller säga. Jag höll en dricka i min hand och tittade bara på den. Efter några minuter drog Niall sig undan de andra killarna och vände blicken mot mig. Jag såg Eric komma in i köket, han såg sig omkring. Niall fick syn på honom och när Eric såg oss kände jag en arm runt min midja och Niall drog mig närmare. Jag tittade osäkert på honom, vad var det här för? Var det bara någonting han gjorde mot Eric? Eric gav mig en vi-pratar-senare blick och lämnade sedan köket. Musiken höjdes och folket ljublade lite. Niall tog bort armen från min midja och gick ut till vardagsrummet.

 

Jag satt ensam hemma framför tvn. Utanför öste regnet ner och jag hade ingen större lust att gå ut. Min mobil plingade till, jag böjde mig fram och läste smset. Det var ifrån Niall, "Är det okej om jag kommer förbi om 5 min? Är ändå i stan" stod det. Jag visste fortfarande inte vad jag och Niall var. Vi hade träffats två gånger i veckan men han visade inga tecken alls. Vad kände han? Jag visste inte själv vad jag kände. Jag klickade på den lilla "svara" rutan på skärmen. "Självklart!" svarade jag. Jag kunde ju inte säga nej. Jag insåg hur stökigt det såg ut i vardagsrummet och skyndade mig att plocka undan disk och slänga godis papper. Mamma och Pappa hade åkt till Wales igår för att hälsa på min faster som bodde där och jag hade lyckats övertyga dom om att få stanna hemma ensam. Tillslut gick dom med på det, på deras vilkor förstås. Dom skulle bara vara borta i en vecka men dom var ändå tveksamma. Jag hade bara mjukis byxor och ett linne på mig men orkade inte byta om. Jag fixade till kuddarna i soffan lite och såg till att allt såg rimligt bra ut. 

 

Ding Dong lät det ifrån dörrklockan, jag småsprang till dörren och öppnade. Niall log ett brett leénde och öppnade sina armar för att ge mig en kram. Jag kramade honom och det pirrade svagt till i magen. Han var en bit längre mig så jag tittade upp mot hans ansikte och log. Vi avbröt kramen och Niall stängde dörren bakom sig. Hans hår var aningen blött men han såg lika bra ut som alltid. Han tog av sig sina skor och följde sedan efter mig in i vardagsrummet. Vi satte oss ner i soffan och jag sänkte ljudet på tvn så att vi kunde prata. "Vill du ha någonting att äta eller dricka?" frågade jag och lämnade fjärkontrollen på soffbordet. "Nejdå, det är lugnt" svarade han och log. "Säkert?" frågade jag och han nickade. Vi började småprata lite om dagen. "Vad har du gjort idag då?" frågade Niall. "Jag har bara suttit inne hela dagen, själv då?" frågade jag. Niall berättade att han hade varit och hos sin mormor och hjälpt henne sätta upp några hyllor, jag tyckte det var sött att han hjälpte henne. Vi pratade en ganska lång stund om allt möjligt, tillslut kom det jag väntat på hela veckan. "Du jag måste bara be om ursäkt för att jag kysste dig bara sådär, jag vet inte vad som flög i mig. Men allt är lugnt va?" sa Niall och när han sa sådär blev jag aningen besviken. "jag vet inte vad som flög i mig", ville han inte kyssa mig? Jag blev lite besviken, inte bara för att jag tyckte om Niall men eftersom jag hade haft hopp om att någon kille för första gången skulle tycka om mig som mer än en vän. Men nu spelade det ingen roll, kyssen betydde ingenting längre. "Jadå det är lugnt" svarade jag bara och log svagt. "cool" mumlade Niall och vred bort blicken. "Jag menar du är ju en bra vän, jag hoppas inte jag förstörde någonting" sa Niall och log. Jag nickade instämmande och log tillbaka. "Du, kan vi inte beställa en stor pizza, åka och handla lite godis och hyra en film?" föreslog Niall och jag blev genast glad igen. "Åh jo!" sa jag glatt. Jag visste inte hur mycket klockan var men anade att den var runt 18. Jag tittade på köksklockan den visade 18.34. "Gud jag anade inte att klockan var så mycket, vi kanske borde beställa nu då?" sa jag och Niall nickade.

 

När Niall ringt och beställt en Pizza som vi skulle hämta upp på vägen hem från affären så satte vi oss i Nialls bil. Femton minuter senare stod vi i mataffären och valde ut godis. "Vad vill du ha?" frågade jag och vi båda stod och glodde på allt plockgodis. "Jag tycker om allting!" sa Niall och skrattade. "Ta det du vill ha." fortsatte han sedan. Jag log mot honom och började sedan fylla påsen, sakta men säkert. 

 

När vi betalat godiset, läsk och även hyrt "Min stora feta grekiska semester"  ställde vi in påseni baksätet av bilen och gick sedan till Pizzerian som låg bara på andra sidan gatan. Niall gick före mig och öppnade dörren. Han höll dörren öppen åt mig och lät mig gå in före honom. Vi gick fram till den lilla disken längst in i pizzerian. Det var tomt och ingen som stod vid disken så vi plingade i den lilla ringklockan som stod på disken. Snabbt kom en man i 40-års åldern ut och ursäktade sig själv. "Vi ska hämta upp en Hawaii pizza" sa jag vänligt och mannen nickade innan han vände sig om och tittade bland några olika pizzakartonger. Han tog upp den ena och gav den till Niall som tog emot den. "Det blir 11 pund" sa mannen och jag tog upp mitt kort ur plånboken. "Jag ger dig pengar senare!" sa Niall men jag skakade bara på huvudet. "Du betalade ju allt godis" sa jag samtidigt som jag slog in koden på den lilla apparaten. Jag tröck på godkänn och tog sedan ut kortet. "Tack så mycket. Ha en bra kväll!" log mannen bakom disken. "Desamma!" sa jag och Niall tillsammans och lämnade sedan pizzerian. Vi gick tillbaka till bilen och hoppade in.

 

När vi var hemma igen var vi båda hungriga så vi skyndade oss med att ställa in läsken i kylen och sedan satte vi oss i soffan och började äta den goda pizzan. Att vi båda var hungriga märktes tydligt, bit efter bit blev pizzan mindre och våra magar mättare. När pizzan var slut var vi båda mätta och lade oss ner på soffan.

Hejsan! Tänkte bara informera om att vi har bestämt oss för att fortsätta på våra gamla noveller.

Det verkade som att det var det de flesta av er ville och även vad vi själva kände för.

Vi ska försöka komma igång så bra som möjligt och vad jag vet nu så kommer troligen del 13 av

Because Of You ut imorgon eftermiddag/kväll!

 

Det skulle vara jättekul om ni tipsade folk om novellen och såklart om ni ger respons på inläggen vi skriver

men det är ni ju redan så bra på! ♥

 

Hoppas ni fortsätter följa novellerna nu när vi börjar igen, det ska bli roligt att komma igång att skriva igen även fast

det troligtvis kommer blir stressigt ibland. Vi ska göra vårt bästa för att uppdatera så bra vi kan

och att skriva så bra kapitel som möjligt, och så hoppas vi såklart att ni kommer gilla det!

 

Ha det bra sålänge!♥

 

Jag känner mig jätte dålig att säga det här men jag kanske ska ta en paus ifrån att skriva på Becuase Of You. Jag känner inte att jag har inspiration,pepp och jag känner mig oftast stressad när jag srkiver vilket leder till att delarna oftast inte blir så bra som jag hoppas. Om jag tar en paus så kommer jag troligen tillbaka och fortsätter skriva snart men jag kommer inte kunna skriva mycket i sommar då jag inte är hemma så det blir också ett problem och då kanske det är lika bra att jag slutar nu och kommer tillbaka i slutet av sommaren? 

 

Jag tog av mig shortsen som jag hade på mig och suckade. Det var alltid svårt att hitta kläder tills sådana här tillfällen. Niall skulle hämta mig om en kvart och vi skulle åka till Greg som fyllde år. Jag ville vara fin men ändå inte för uppklädd, jag blev osäker på vad jag skulle ta på mig och skickade iväg ett sms till Niall. "Vad ska man ha på sig?" skrev jag och tvekade en stund innan jag skickade iväg smset. Jag gick tillbaka till garderoben och tittade bland tröjorna jag hade. Efter någon minut plingade min mobil till och Niall hade svarat. "Ta på dig något sött bara :)" stod det på skärmen. Jag bestämde mig för att prova någon söt, lite kort klänning och bläddrade i garderoben. Jag stannade vid en blå blommig klänning och bestämde mig för att prova den. Jag tog ut den ur garderoben och drog på mig den. Den passade perfekt men jag var lite osäker på om jag skulle vara för fin klädd.  Jag bestämde mig för att chansa och valde klänningen. Sedan gick jag och satte mig vid mitt sminkbord för att fixa mig. Jag tog concealer och täckte och jämnade till huden lite och sedan satte jag bara på mascara och lite eyeliner, för mycket smink var inte fint. Jag lät mitt hår falla naturligt lockigt över mina axlar och jag tyckte själv att jag såg helt okej ut. Jag var inte den mest självsäkra tjejen men jag tyckte att jag var helt okej utseénde messigt. När jag var klar gick jag ner till hallen och satte på mig ett par ballerina skor. Det var fint väder ute och faktiskt ovanligt fint allmänt för att vara på Irland. Jag gick ut i solen och satte mig på en bänk medans jag väntade på Niall. 

 

Efter några minuter svängde Nialls bil in på parkeringen. Jag reste mig upp och gick fram till bildörren och öppnade den. Jag hoppade in och gav Niall en kram. Han hade på sig ett par beiga chinos, en vit tröja och en ljusgrå cardigan. Hans hår stod uppåt och han sken upp i ett leénde när jag kom in i bilen. "Hej! Vad fin du är" sa han när han kramat mig. "Säkert, inte för mycket? Du också!" sa jag och log. Niall skakade på huvudet. "Nejdå, du är precis lagom fixad" sa han och bakade ur bilen ut på gatan. Greg bodde i en lägenhet några minuter utanför Mullingar och det tog inte särskilt lång tid att åka dit. "Här är det!" sa Niall och parkerade bilen på parkeringsplatsen utanför höghuset. Niall stannade bilen och vi klev ur. Eftersom jag inte kände någon så var jag lite nervös, jag var inte bra på att prata med nya folk och blev lätt nervös. Niall öppnade porten och jag försökte bara skaka av mig känslan samtidigt som jag gick in. Vi gick en trappa upp och sedan stod vi utanför Gregs lägenhet. Niall tryckte på ring-knappen och ut hördes en svag reflektion av ljudet av ringklockan. Efter några sekunder kunde man höra hur låset vreds om och Greg öppnade dörren. Han log stort och gav Niall en kram och sedan hälsade han på mig. Utifrån vardagsrummet hördes röster ifrån folk som redan kommit, Niall hade sagt att vi bara skulle bli några få eftersom han skulle ha en större fest senare och att detta mer var för familjen och de närmsta vännerna. Vi tog av oss våra skor och jag gick bakom Niall in till de andra i vardagsrummet. Det satt tre killar, två tjejer, två lite äldre män och tre kvinnor runt vardagsrumsbordet och pratade. Den ändå jag kände igen var Maura.

 

Mamma hälsade på Bonnie och de andra presenterade sig själva för henne. Jag kunde se på Bonnie att hon kände sig lite obekväm. Jag satte mig ner i en fotölj och Bonnie satte sig på en liten stol brevid mig. Greg kom ut med en bricka med kakor och dricka och ställde ner den på bordet innan han satte sig brevid Bonnie. Jag lade märke till att pappa inte var där men kom sedan på att han jobbade även fast det var semester. När vi fikat klart var det dags att öppna några presenter han hade fått. Det var mest kuvert som förmodligen var fyllda med pengar. Jag hade inte vetat vad jag skulle köpa och hade då bara köpt två tröjor som jag visste att han ville ha och han förväntade sig nog ingenting från mig.

 

Efter närmare två timmar av fika, present öppning och massa prat började folk lämna lägenheten och fara hemåt. Klockan närmade sig fem. "Ska vi åka?" frågade jag och tittade på Bonnie. "Okej," svarade hon och nickade. Vi lämnade stolarna vi satt i och gick ut till hallen, efter oss kom mamma som skulle säga hejdå. Vi satte på oss våra skor och sade hejdå till mamma och sedan gick vi ut till bilen. "Vill du följa med hem till mig?" frågade Jag när jag kom ut på vägen med bilen. "Gärna!" svarade Bonnie och log. jag log tillbaka och sedan blev vi tysta. 

 

Jag och Niall hade suttit ett tag i hans soffa och pratat och skrattat samtidigt som tvn stod på i bakgrunden. "Är du hungrig?" frågade Niall. Jag var lite hungrig men jag hade sagt till mamma att jag skulle äta hemma. "Sådär, men jag ska hem och äta snart" svarade jag och Niall nickade förståeligt. "Du kan följa med om du vill" fortsatte jag. "Tack men nej tack. Jag har lovat mamma att laga middag idag" svarade Niall och log ett vänligt leende. Jag hörde hur min mobil plingade till. Det var Eric som hade skickat ett sms. Jag öppnade smset och läste det för mig själv. "Hej sötnos! Vad gör du imorgon? Vill du träffas? x" stod det. Jag log svagt för mig själv åt komplimangen och glömde att jag skulle gå på Patricks fest med Niall imorgon kväll. "Hej, jag ska inte göra någonting speciellt. Okej, när då? :)x" svarade jag och Niall tittade nyfiket mot mig. "Vem var det?" frågade han och log ett gulligt leende. "Det var bara Eric" svarade jag och hans leende försvann. "Jaha" svarade han och strax efter plingade mobilen till ännu en gång. "Jag kan komma till dig vid halvfem-fem om det går bra? x" stod det och jag svarade bara med ett "okej" och sedan lade jag ifrån mig mobilen. Klockan var snart halvsju och jag visste att vi skulle äta middag snart och tyckte att det var bäst om jag åkte hemåt. "Jag måste hem nu" sa jag och lämnade soffan och gick ut till hallen. Niall lutade sig mot trappräcket och bet på en nagel. Jag granskade hans ansikte medans jag satte på mig mina skor och min kofta. "Jag ringer dig imorgon" sa Niall när jag var färdig och jag kom på att det var då festen var. "Juste! Ja, gör det" svarade jag. Jag skulle säkert hinna träffa Eric innan Niall så det skulle inte bli något problem. Niall tog ett steg mot mig och lade sina armar runt mig i en varm kram. Det pirrade till i min mage och det var en känsla jag inte var van vid. Jag kramade Niall tillbaka och där stod vi i några sekunder. Niall tog ett steg tillbaka och log. "Hejdå" sa jag och öppnade sedan ytterdörren. "Hejdå!" svarade Niall innan jag stängde dörren bakom mig, fortfarande med leendet på läpparna.

 

Jag hade precis klivit ur duschen och fönat håret. Utanför öste regnet ner och himlen var grå och mörk. Jag satte på mig ett par jeansshorts och en munktröja. Eric skulle komma närsomhelst och jag skyndade mig att sminka mig och flätade sedan håret i en sned fläta. Mycket riktigt kom Eric bara fem minuter senare. Jag gick ner för trappen för att öppna men mamma hade hunnit före, gud vad pinsamt. Mamma stod och pratade med Eric och hon log nöjt när jag kom ner för trappen. "Hej!" sa jag och gav Eric en snabb kram när mamma lämnat oss ifred. Han tog av sig sina ytterkläder och vi gick upp till mitt rum och pratade på min säng. "Har du ett playstation?" frågade Eric förvånat när han fick syn på mitt plaustation som stod vid tvn. Jag spelade egentligen inte playstation utan använde den för att titta på film och så hade jag några få spel som jag hade försökt tycka om. "Nej det är ett mjölkpaket" sa jag ironiskt och Eric skrattade. Han gick fram till tvn och tittade på de få spelen jag hade. "FIFA. Vill du köra?" frågade han och jag nickade. "Visst" sa jag och han satte i och fixade spelet.

 Efter några matcher där jag total förlorat med massor poäng så ringde min mobil. Det var Niall. "Hej det är Bonnie!" svarade jag. "Hej! Det är jag" hörde jag Nialls röst säga ifrån den andra änden av telefonen. "Festen börjar vid åtta men jag tänkte att vi kanske kunde träffas en stund innan?" frågade Niall. Jag tittade på Eric och kände att jag inte bara kunde be honom åka, även fast jag lovat Niall tidigare. "Jag är med Eric just nu, men jag kan ta halvåtta-bussen till dig sen om det går bra?" svarade jag och Eric log lite svagt när jag nämde honom. "Jaha.. okej gör det du. Vi syns sen Hejdå!" sa Niall och innan jag hann sägga något lade han på.

 

När klockan närmade sig halv åtta sa jag till Eric att jag var tvungen att fixa mig för en fest och att jag snart var tvungen att åka. "Vart ska du?" frågade han. Jag hade inte tänkt på att Eric och Patrick var vänner, Eric kanske också skulle gå. "På Patricks fest" svarade jag och log, Eric log men såg lite förvånad ut. "Jaha, jag visste inte att ni var vänner" sa han. "Det är vi inte precis, det var Niall som sa att jag borde gå med honom" svarade jag och Eric nickade. "Men då kan vi ju ta samma buss dit?" föreslog Eric. Jag tvekade lite, jag var ju tvungen att fixa mig. "Okej" svarade jag, han kunde hjälpa mig att bestämma vilka kläder jag skulle ha på mig. "Då får du hjälpa mig med kläderna" fnissade jag och Eric skrattade lite. "Jadå" sa han och gick efter mig till garderoben. "Vad ska man ha för kläder typ?" frågade jag. "Typ ett par shorts och en snygg topp, några snygga skor kanske" sa Eric och jag tittade in på mina toppar som hängde där. "Den där är ju skitsnygg, prova den!" Sa Eric och pekade på en t-shirt med Jack Daniels tryck på. Jag tog fram den och slängde den på sängen. "Ett par slitna jeansshorts kanske skulle passa snyggt till" sa jag och Eric nickade. Jag tog fram ett par shorts och tog tag i tröjan och sedan gick jag in på toalletten för att prova kläderna. När jag satt på mig dem gick jag ut och visade Eric. "Skitsnyggt!" sa han och jag log. Jag lade in mina andra kläder i garderoben. Jag satte mig vid mitt sminkbord och fyllde snabbt i sminket och puffade till håret med hjälp av hårskum. 

 

Vi satt nu på bussen och pratade förfullt. "Ska vi åka direkt till festen?" frågade Eric. "Du kan göra det, men jag har sagt till Niall att jag ska åka till honom innan" svarade jag. "Skicka ett sms bara, ni syns ju på festen och jag tror inte att han blir så jätte ledsen om ni inte ses innan" sa Eric och skrattade lite. Men jag ville träffa Niall. "Okej.." svarade jag och tog upp min mobil ur den lilla väskan jag hade med mig. Jag skrev ett sms till Niall. "Hej! Jag sitter på bussen nu men kan vi inte träffas på festen istället? :)x" skrev jag och skickade iväg det. Niall svarade bara att det var okej. Bussen stannade på stationen som låg närmast Patricks hus. "Här ska vi av" sa Eric och vi gick till en bakre dörren av bussen. Det regnade nu bara lite men det blåste fortfarande och nu var det ännu morkare ute. Det märktes redan utifrån att festen var igång. Jag hade sagt till mig själv att inte göra någonting dumt eller någonting jag skulle få ångra ikväll. Eric öppnade ytterdörren och det var redan fullt med folk som stod och drack och dansade till den höga musiken. Jag bestämde mig för att hålla mig vid Eric tills jag hittat Niall. Jag gick efter Eric igenom allt folk och det verkade som att han kände nästan alla, till skillnad från mig. Vi gick in till köket och Eric tog en drink, jag valde att ståöver. Jag tyckte ändå inte att det smakade särskilt gott och tyckte att man kunde ha roligt utan. 

 

Vi stod i en folkmassa och Eric babblade på. Jag hade ännu inte sett Niall och började undra vart han höll till. Just som jag tänkt tanken öppnades ytterdörren och Niall kom in. Han bar ett par ljusa jeans och en Ramones tröja. Jag blev glad över att se honom, Eric hade mest pratat med alla sina andra vänner.Niall hade inte fått syn på mig så jag återgick till samtalet som pågick mellan Eric och två andra av hans vänner. Någon minut senare kände jag en hand på min rygg och jag vände mig om och möttes av Nialls ansikte. De andra lade också till Niall och vände en kort stund huvudena mot honom. "Hej.. Bonnie! Kan jag få prata med dig en stund?" frågade Niall och tog ett tag runt min handled jag nickade och log. Vi gick ut ifrån vardagsrummet in till ett litet gästrum eftersom det knappt gick att höra någon annans röst inne i vardagsrummet pågrund av den höga ljudnivån. Han stängde dörren bakom oss och ställde sig mot väggen medans jag stod framför honom och väntade på att han skulle säga någonting. Han placerade sina händer runt min midja och innan jag hann tänka så drog han mig hårt mot sin kropp och pressade sina läppar mot mina. Även fast jag visste att jag kände någonting för Niall så ville jag av någon anledning backa undan, samtidigt som jag ville ha mer. Men jag gjorde inte det utan istället placerade jag mina händer på hans hals och kyssen blev mer passionerad.

---

Sååådär! Jag vet att det mesta i det här kapitlet kanske inte är så roligt men i slutet händer det ju grejer och jag hoppas ni tyker om det. Man kan säga att jag var ganska väldigt trött när jag skrev den sista halvan av detta kapitlet så det kanske blev några missar men ni förstår nog ändå, haha. Anyway, Jag hoppas att ni gillar den här delen och det är såklart alltid superkul om ni kommenterar. Jag blir verkligen peppad till att skriva mer och fortare när ni kommenterar och så märker man att folk verkligen läser den här novellen och jag blir såklart jätte glad! Nu ska jag inte säga mycket mer men kommentera gärna vad ni tycker om den här delen, vad tycker ni om Eric? Vad tycker ni om Bonnie och Niall tillsammans? :) ♥

Jag klev av bussen och fick syn på Niall och en supergullig liten kille hand i hand vid busshållsplatsen. Niall vinkade glatt och tog några steg mot mig. Han tog sina armar runt om mig och drog in mig i en kram. "Det här är Lucas" sa Niall och den ljushåriga lilla pojken brevid Niall log ett gulligt barnleénde. Niall lyfte upp Lucas och satte honom i en  barnvagn. "Ska vi gå då?" frågade Niall och jag nickade. "Är det inte långt att gå?" frågade jag eftersom Niall sagt att det låg 20 minuter bort. "Haha jo, jag menar ska vi gå över till bussstationen på andra sidan" sa Niall och skrattade lite. 

 

Efter en kvart på bussen klev vi av vid nöjesparken. Jag blev förvånad över hur lite folk det var, det var knappt någon kö alls. "Är det alltid så här lite folk?" frågade jag och Niall nickade. "Ja nästan faktiskt, det är inte så känt här och det är ju inte så jätte stort. Det ligger ett större och populärare en bit bort, dit går de flesta" förklarade Niall. Vi gick till ingången och köpte en varsin remsa. Lucas såg glad ut och var hur gullig som helst där han satt i vagnen. När vi köpt åkbanden gick vi in och såg oss omkring. "Vad vill du åka?" frågade Niall och jag ryckte på axlarna. "Kanske någonting som Lucas kan åka också" sa jag och Niall nickade. "Barn karusellerna finns här borta" sa Niall och vi gick åt det hållet där ett litet område för barnkaruseller fanns. "Vad vill du åka då?" frågade Niall Lucas och Lucas pekade på en mini berg-och-dal bana för barn. "Okej, då åker vi den då" sa Niall och körde vagnen till den lilla kön. Det var bara en mamma,pappa och deras barn i kön och sedan visade vi våra åkband och satte oss i en av de små larv liknande vagnarna. Jag satt på höger sidan och Niall på vänster och emellan oss satt Lucas. Berg-och-dal banan började sakta åka och Lucas skrattade för fullt när Niall låtsades bli rädd i de små backarna. 

 

Efter ca en halvtimme av åkande på barnkarusellerna bestämde vi oss för att gå mot de större karusellerna. Niall satte Lucas i vagnen och vi gick över en liten bro. "Ska vi åka den riktiga berg-och-dal banan nu?" frågade Niall och pekade mot den betydligt större berg-och-dal banan. Jag nickade. "Visst, men vi kan ju inte lämna Lucas?" sa jag. Det är bara att ställa vagnen vid personalen vid banan och så håller de koll på honom" sa Niall och vi började gå till kön. Efter ca fem minuter i kön fick vi äntligen plats i berg-och-dal banan. Jag och Niall satte oss längst bak. Jag spände fast säkerhetsbältet och drog åt det. Tjejerna som jobbade vid attraktionen kollade att alla satt ordentligt fast och sedan åkte vi sakta upp för en hög backe. Vi var högst upp och jag såg hur backen gick nästan rakt ner. Det pirrade oerhört i magen och inom en hundradels sekund så åkte vi ner. Jag skrek och skrattade på samma gång. Nialls hår blåste upp och han skrek lite. 

 

När vi åkt några fler karuseller bestämde vi oss för att ta en fika. Vi satte oss vid ett bord utanför ett litet glass/våffel stånd och parkerade vagnen. "Vad ska du ha?" frågade Niall. "Jag tar nog en bägare med två kulor blåbärs glass" svarade jag. "Okej om du sitter här och passar Lucas så går jag och köper" sa Niall och jag nickade. Jag tog upp tjugo kronor ur min ficka och sträckte fram dem till Niall men han skakade bara på huvudet. "Skit i det" sa han och gick iväg. Jag satte mig ner brevid Lucas barnvagn och tog upp honom och satte han brevid mig på bänken. Jag ställde honom lite frågor och han nickade mest som svar, jag förstod att han var lite blyg. Efter några minuter kom Niall tillbaka med två bägare med glass och en dricka i handen. Han ställde ner det på bordet och satte sig mitt emot mig. Jag tog min glass och tog en sked med glass. "Var det kul med Eric idag?" frågade Niall och jag nickade bara. "Låt mig gissa, han dök upp hemma hos dig utan förvarning igår?"frågade Niall. Hur visste han det? "Ja faktiskt, hur visste du det?" frågade jag. "Det är en 'typical Eric' grej. Han gör alltid sånt" svarade Niall och tog en sked med glass och stoppade den i munnen. "Jaha" svarade jag bara. "Vill du med på en fest hos Patrick på Lördag föressten?" frågade Niall. Jag tvekade en stund men varför inte?, tänkte jag. "Okej, jag känner ingen men.." sa jag och Niall avbröt mig. "Du kommer ju få vänner" sa han och jag nickade. "Jag är inte så bra på att skaffa nya vänner" sa jag och skrattade lite. "Varför inte?" frågade Niall och rynkade pannan. "Jag vet inte.. haha jag är bara inte särskilt bra på sådana där saker" sa jag och skrattade lite. Vi åt upp glassen och bestämde oss sedan för att åka en sista karusell. "Vilken vill du åka då?" frågade Niall när vi stod och tittade på de störta karusellerna. "Vad vill du?" frågade jag och Niall flinade lite. "Frittfall?" sa han och jag skakade fort på huvudet. Jag var livrädd för frittfall och hur högt upp man var. "Ingenting som är så högt upp" sa jag och skrattade lite. "Okej, men ska vi bara ta något som Lucas också kan åka?" frågade Niall och jag nickade. Vi gick till barn området och Lucas pekade på Tekopparna. Vi gick och ställde oss i kön och Niall parkerade barnvagnen brevid och ställde ner Lucas på marken. Kön var kort och snart var vi inne och satte oss i en kopp. Karusellen började röra sig fortare och fortare och Lucas skrattade. Jag och Niall tog tag i varsin ände av ratten som gjorde att koppen snurrade fortare och tog i allt vi kunde. Efter några minuter på karusellen stannade den och vi klev ur. "Ska vi ta bussen hem nu? Lucas ska nog hem om en halvtimme" sa Niall och jag nickade. Vi gick sakta mot utgången och tittade på alla attraktioner. "Har du ätit middag idag?" frågade Niall och jag skakade på huvudet. "Nej, vaddåra?" frågade jag. "Vi kan ju gå till någon pizzeria om du vill?" föreslog Niall och jag nickade. "Visst!" sa jag och log.

 

När vi var hemma hos Niall satte vi oss i soffan och Niall satte på ett barnprogram till Lucas. Vi satt framför tvn i en kvart och sedan öppnades ytterdörren. In kom två kvinnor. "Hej Mamma!" ropade Niall och jag förstod att den ljushåriga var hans mamma. Den andra kvinnan som jag förstod var Lucas mamma kom in och kramade Lucas och sedan hälsade hon på mig. "Hej, jag heter Maria" sa hon och log ett vänligt leénde. Jag presenterade mig själv och sedan tog hon med sig Lucas ut till hallen och satte på honom ytterkläder. Nialls mamma kom in till vardagsrummet och presenterade sig själv, Maura. "Jag är Bonnie" sa jag och Maura log. "Jag ska bara hämta en jacka" sa Niall och gick upp för en trappa.

 

"Hejdå!" ropade Maria och jag vinkade till henne och Lucas innan de lämnade huset. Niall kom tillbaka med en Baseball jacka. "Ska vi gå?" frågade han och jag nickade. Vi gick ut till hallen. "Vart ska ni?" frågade Maura. "Till någon pizzeria" sa Niall och Maura tog fram sin plånbok och tog ut lite pengar och gav dem till Niall. "Tack!" sa Niall och jag log mot Maura. Niall öppnade dörren och vi gick ut. "Det är inte så långt härifrån, vi kan gå" sa Niall och jag nickade. Vi gick ut ifrån den lilla trädgården utanför huset och sedan över gatan. Efter bara några minuter var vi framme vid en mysig liten pizzeria. Niall öppnade dörren och jag gick in. Vi satte oss vid ett bord och en servitör kom och för att ta våran beställning. "Ska vi dela på en Hawaii?" frågade Niall. "Ja det kan vi göra" svarade jag och servitören skrev ner det på sitt block. "Dricka?" sa han sedan. "En Cola" sa Niall och servitören tittade på mig. "En fanta" sa jag och servitören noterade. "Någonting annat?" frågade han och vi skakade på våra huvuden. Han lämnade vårat bord och gick in till köket. Efter bara 10 minuter kom han tillbaka med pizzan och två tallrikar. "Här har ni, hoppas det smakar" sa servitören och lämnade bordet. Vi delade in pizzan och tog en varsin bit av den goda pizzan.

 

Vi satt och pratade samtidigt som vi åt upp hela pizzan. "Vad ska du göra imorgon?" frågade Niall och tog en klunk av sin Cola. "Jag ska nog inte göra någonting speciellt" svarade jag. "Okej, min bror fyller år och ska ha bjuda hem några vänner och familj på förmiddagen, du får komma om du vill" sa Niall och log. Jag ville gärna gå men det kändes fel eftersom jag inte kände Greg utan bara hade träffat honom några få gånger. "Gärna men han vill nog inte ha mig där?" sa jag och skrattade lågt. "Varför inte? Han kommer ju att ta hem sina vänner och han bryr sig inte om jag tar med någon kompis" sa Niall. "Säkert?" frågade jag och Niall nickade stort. "Okej, visst!" sa jag och log tillbaka. "Bra!" sa Niall nöjdt. Han log fortfarande och jag kunde inte låta bli att le. Det var någonting med honom som jag gillade..

---

Så, den här gången behövde ni inte vänta liika länge för en ny del. Jag gissar att ni väntar på att någonting spännande eller roligt ska hända snart och jag kan säga att det kommer hända grejor snaaart. Och TACK för alla kommentarer jag får, blir super glad!! Jag hoppas att ni gillar den här delen och Kommentera gärna! :)♥

Jag och Niall hade suttit i solen i mer än en timme och pratat och fikat. Niall vände blicken mot mig och ett leénde spred sig på hans läppar. "Du är så himla lätt att umgås med" sa han. Jag förstod inte riktigt vad han menade. "Vad menar du?" frågade jag. "Alla mina vänner är så himla dramatiska och vill alltid göra värsta stora grejerna. Men du är så himla lugn, rolig och enkel att umgås med" sa han och jag log. Det gjorde mig glad att han tyckte så om mig, jag hade varit lite rädd att han skulle tycka att jag var någon mes. Jag hörde hur det ringde ifrån min mobil och tog upp den ur fickan. Jag suckade lätt innan jag svarade. "Hej Mamma. Ja jag kommer snart" sa jag. Jag ville inte åka till morfar egentligen, utan hellre sitta kvar här med Niall och bara prata. "Vad bra, var hemma senast om en halvtimme" sa mamma och sedan lade hon på. 

"Jag måste åka hem nu, tyvärr" sa jag och lämnade stolen jag suttit i. "Jag skjutsar dig" sa Niall och gjorde samma sak. "Nej, jag tar bussen" sa jag. Jag ville inte besvära Niall, han hade redan hämtat mig en gång idag, plus att han körde runt igår. "Men jag kan skjutsa dig, säkert" sa Niall och jag skakade bara på huvudet. Vi gick ut till hallen och jag satte på mig mina skor. "Tack för att du bjöd hit mig" sa jag och Niall log. "Vi får träffas snart igen" sa han och jag nickade. "Hejdå" sa jag och gav honom en kram. Jag drog in doften av honom, han luktade svagt killparfym. Jag blev lite varm i kroppen men tvingade bort den känslan. "Hejdå!" sa jag och stängde dörren bakom mig. Jag gick till buss-stationen som låg bara några hundra meter bort. Jag hade tur, bussen kom precis. Jag klev på och lämnade pengar till busschaffören. Jag satte mig i ett säte nästan längst bak. Bussen var nästan tom. Jag satte i mina hörlurar i mobilen och satte på musik. 

 

Efter tio minuter stannade bussen på en station. Dörrarna öppnades och in kom Eric. Han verkade inte se mig först men när han fick syn på mig gick han mot mig och log. "Hej! Får jag sitta här?" sa han och log. "Hej! Ja visst" svarade jag och han satte sig ner. "Vart har du varit?" frågade jag eftersom han inte klev på i mullingar. "Hos en kompis, jag ska bara åka och handla lite och sen tillbaka" berättade han. Vi satt och pratade i några minuter och sedan stannade bussen utanför affären där han skulle handla. "Vi syns! Jag ringer dig så kanske vi kan göra någonting roligt" sa han och jag nickade innan han lämnade bussen. Efter ytterligare några stationer stannade bussen nedanför mitt hus. Jag klev av bussen och gick upp för backen mot huset. När jag kom hem var mamma redan redo att åka och jag hann knappt gå in innan vi gick ut till bilen och åkte till morfar.

 

Klockan hade blivit tio på kvällen och jag hade haft tråkigt ända sedan Bonnie åkt. Jag satt framför datorn med mobilen i min hand. Jag öppnade meddelande och gick in på 'skriv nytt'. "Hej! Vad gör du? :)x" skrev jag och  funderade och skickade iväg det till Bonnie. Bara någon minut senare lös min mobil upp av ett sms av Bonnie. "Hej! tittar på tv. Vad gör du? :)X" stod det. Jag skrattade lite tyst för mig själv, precis samma sak som jag. "Samma sak, haha ;)x" svarade jag. Vi fortsatte smsa ett tag och tillslut bestämde jag mig för att ringa henne. Det gik några signaler innan hon svarade. "Hej!" sa hon glatt och ett leénde spred sig på mina läppar. "Hej!" svarade jag. "Vad ska du göra imorgon?" frågade jag. Bonnie funderade lite. "Jag ska nog träffa Eric" svarade hon och jag fick en liten klump i magen, inte Eric. "Jaha, vad kul" sa jag utan att hon skulle märka någonting. "När då?" frågade jag. Jag hörde hur Bonnie pratade med någon i bakgrunden. "På förmiddagen, vadåda?" svarade hon. "Vem pratade du med?" frågade jag bara. "Eric, vi träffades på bussen och han kom hit för en liten stund sedan" svarade hon och jag kände än en gång av klumpen i magen, jag ville inte att hon skulle träffa honom. "Jaha.." svarade jag. Hade han sett allt vi skrivit? "Jag måste gå men vi kan väl höras imorgon efter att du har träffat Eric?" sa jag. "Ja visst! Hejdå" sa Bonnie och jag lade på. Jag visste inte varför men jag blev väldigt irriterad, jag hade aldrig stört mig på vad Eric höll på med och hur han var som person men nu när det gällde Bonnie så blev jag oerhört irriterad. Jag ville att Bonnie skulle umgås med mig, inte med Eric. Jag höll mobilen i handen en stund och bara tittade på den, jag hoppade till när jag fick ett meddelande ifrån Patrick. "Fest hos mig på Lördag, kommer du? :)" stod det. Jag svarade snabbt. "Klart jag kommer, syns då! ;)" skickade jag. Jag slängde mobilen på sängen och gick ner till mamma som satt och tittade på tv. Jag satte mig tyst brevid henne och tog en chocklad bit ur en skål som stod på vardagsrums bordet. Jag hade knappt pratat med henne sedan hon kommit hem ifrån jobbet för några timmar sedan. "Vad har du gjort idag då?" frågade mamma och vred blicken ifrån tvn mot mig med ett litet leénde på läpparna. Jag svalde chocklad biten. "Inte mycket, jag träffade en kompis tidigare idag bara" svarade jag. "Vem då, Eric?" frågade mamma och jag skakade på huvudet. "En tjej jag träffade för någon vecka sedan, hon heter Bonnie" sa jag. "Jaha, är hon trevlig?" frågade mamma. Jag nickade bara och mamma återgick till tvn. 

 

Jag satte upp håret i en hästsvans och skyndade mig sedan ut för att möta Eric vid buss stationen. Jag hade blivit förvånad igår kväll när han helt plötsligt dök upp utan att säga till att han skulle komma. Han hade frågat om vi skulle träffas idag och jag kunde inte säga nej. Vi skulle gå och fika i centrum. Bussen stannade in och Eric klev av. Han log när han fick syn på mig och vi möttes i en kram. "Heej!" sa han, fortfarande med ett leénde på läpparna. "Hej!" sa jag och log tillbaka. "Ska vi gå?" frågade han och jag nickade.Vi gick och pratade om massor med olika saker. Vi gick in och satte oss på caféet och beställe varsin bulle och kaffe. Vi satte oss vid ett bord vid fönstret och fortsatte prata. Eric berättade massa saker om sig själv och saker som han hade gjort, inte en gång nämnde han Niall bkand sina vänner. Niall hade inte verkat så glad när jag sa att jag var med Eric heller, de kanske inte var så bra vänner trots allt? 

 

När vi hade suttit på caféet i mer än en timme så var Eric tvungen att åka. Vi gick hem och stannade utanför busshållsplatsen. Bussen kom precis och jag gav Eric fort en hejdå kram och sedan gick jag upp mot huset. När jag kom hem gick jag direkt upp till mitt rum och ringde Niall som jag sagt att jag skulle göra igår. Jag slog in hans nummer och efter bara några få signaler svarade han. "Hej!" sa han och ett leénde spred sig på mina läppar. "Hej! Eric har åkt hem nu, jag sa ju att jag skulle ringa dig" svarade jag. "Jaha, vill du träffas?" frågade han och jag nickade men sedan insåg jag att han inte kunde se mig och skrattade tyst för mig själv. "Visst! När då?" frågade jag och Niall blev tyst i några sekunder. "Alltså min kusin är här just nu, han är ganska liten så du kanske inte vill träffas just nu? Men han åker nog hem vid sju"svarade han. "Jo det är klart jag vill! Jag älskar barn" svarade jag. "Säkert? Han är tre år, men snäll" sa Niall och fnissade lite. "Ja, såklart" Svarade jag och log för mig själv. "Gillar du berg-och-dal banor och sånna grejer?" frågade Niall och skrattade lite. "ehm.. Ja det gör jag" svarade jag. "Det finns en nöjespark som ligger ungefär tjugo minuter ifrån Mullingar, vill du gå dit? Vi behöver inte om du inte vill alltså!" sa Niall. Jag verkligen älskade nöjesparker och jag hade inte varit på ett på över ett år. "Ja, det blir jättekul!" svarade jag. "Okej vad bra! Jag kan hämta dig om en kvart" sa Niall. "Jag kan ta bussen, den går om fem minuter och så slipper du åka fram och tillbaka" svarade jag. "Okej, säkert?" frågade Niall. "Ja, vi syns snart. Hejdå!" sa jag lade på. Jag hade på mig ett par mönstrade shorts och en vart tight tröja som gick över naveln och jag skulle inte hinna byta om så jag drog bara på mig en svart kofta över linnet som skulle värma ifall det blev kallt. Jag sprang ner till hallen och satte på mig mina converse och tog en väska över axeln. Jag lade ner min plånbok, mobil och nycklar. "Mamma! Jag ska träffa en kompis, jag kommer hem innan åtta" ropade jag och mamma svarade med ett "okej" och sedan lämnade jag huset och gick ner till Bussen.

 

 

---

Kapitel 10, äntligen klar. Jag har haft prov den här veckan och så var jag på Konsert i måndags och jag har varit helt slut efter det och inte mått så bra och orkat skriva. Jag hoppas att ni fortfarande läser och jag hoppas att jag snart kan börja uppdatera bättre! Och föressten, vill ni att jag ska ha en tjej som är Bonnie i novellen? Alltså en kändis som Bonnie ser ut som eller vill ni att jag ska fortsätta som nu utan någon bild av henne så att ni kan skapa en egen bild i huvudet? Comment♥

En sista gång tittade jag mig i spegeln innan jag skulle åka och hämta Bonnie. Jag var klädd i ett par svarta byxor och en grå t-shirt, mitt hår var perfekt och jag var nöjd. Jag satte på mig min sommarjacka och gick sedan ut till bilen. Jag startade bilen och gav mig iväg mot Bonnies hus. Efter ca en kvarts bilresa svängde jag in på vägen till Bonnies hus. Där stod Bonnie utanför huset, klädd i ett par blommiga shorts och en söt blus. Hon ryckte till av ljudet av bilen och tog några steg mot bilen. Jag stannade och Bonnie öppnade dörren. "Hej!" sa jag och böjde mig över till henne för att ge henne en kram. Jag kände lukten av en gott doftande perfym. "Vart ska vi?" frågade Bonnie nyfiket och log ett gulligt leénde. "En resturang, ca en kvart här ifrån" svarade jag samtidigt som jag backade ur bilen och körde iväg mot resturangen. Vi pratade om lite allt möjligt under bilresan och efter nästan precis femton minuter var vi utanför resturangen och hade klivit ut ur bilen. "Åh, italienskt?" frågade Bonnie glatt och jag nickade. Jag höll upp dörren för henne och hon klev in i den mysiga resturangen. Det var ganska litet, väggarna var mörka och rummet lystes upp av endast en lampa och massor med levande ljus. En servitör kom fram till oss. "Ett bord för två, tack" sa jag och han ledde oss till ett bord vid ett fönster. Jag bestämde mig för att vara lite artig och drog ut Bonnies stol åt henne och hon satte sig ner. "Tack" sa hon och log ett vänligt leénde. Jag satte mig på stolen mitt emot och tog upp menyn som låg framför mig på bordet. Några minuter senare kom servitören återigen till vårat bord och vi beställde två olika pasta rätter och en varsin dricka.

 

Maten hade kommit och vi åt förfullt. "Gav du Eric ditt nummer?" var jag bara tvungen att fråga. "Ja, eller.. han bad om det" svarade Bonnie och åt upp det sista på tallriken. Det var absolut ingenting fel med att han fick hennes nummer eller om de skulle bli vänner men på något sätt blev jag lite irriterad, nästan svartsjuk på ett underligt sätt. Bonnie var min vän och jag ville inte att han skulle ta henne ifrån mig. "Vad kul" sa jag med lite ironi i rösten. "Vadå?" frågade Bonnie som lade märke till det. "va? Inget" svarade jag bara. Bonnie fnittrade och jag förstod inte varför. "Vad?" frågade jag och hon slutade. "Nej ingenting" sa hon bara. "Vill du ha efterrätt?" frågade jag och hon nickade. "Ja, men vi kan väl äta det någon annanstans?" föreslog hon och jag nickade. Jag ropade till mig en servitör och bad om notan. Bonnie såg förvånad ut när hon fick se priserna, det var inte den billigaste resturangen på irland om man säger så. "Jag betalar" sa jag och Bonnie öppnade munnen och jag visste på en gång att hon skulle protestera. "säg inte emot, det kommer inte hjälpa" fortsatte jag innan hon hann säga någonting och hon stängde munnen. "Tack Niall!" sa hon och log. Jag log svagt tillbaka. Jag betalade och sedan lämnade vi resturangen. Det blåste svagt ute men det var inte särskilt kallt. "Vart vill du gå då?" frågade jag och Bonnie ryckte på axlarna. "Det finns någonting där borta, jag tror det är ett glasstånd. Ska vi titta?" frågade Bonnie och jag nickade. Vi gick ner för gatan vi var på och där var mycket riktigt ett glasstånd. Vi beställde varsin glass och fortsatte sedan gå ner för gatan och pratade.

 

Jag och Bonnie gick och skrattade, jag kunde se på henne att hon verkligen var sig själv, men jag var inte säker på om jag var mig själv. Jag brukade inte vara såhär, så glad och.. så ärlig. Vi hade gått och pratat om allt möjligt. Men det var en sak som jag lovade mig själv att aldrig berätta för Bonnie, det var min största hemlighet och jag kunde inte berätta det för någon jag inte var helt säker på att jag kunde lita på. Jag hade bara känt Bonnie i någon vecka och det kändes inte säkert då. "Vi kanske ska ta och åka hem?" sa jag och Bonnie nickade instämmande. Vi gick upp mot bilen som fortfarande stod utanför resturangen och hoppade in. Jag startade bilen och begav oss hem till Bonnie. 

 

Vi stod en bit utanför Bonnies hus. Bonnie öppnade dörren och klev ut, jag gjorde det samma så att jag kunde säga hejdå till henne på ett riktigt sätt. Jag gick mot henne och hon log. "Tack så mycket för ikväll, det var jätte trevlig" log Bonnie. Det hade blivit mörkt och månen sken på himlen, in i Bonnies gröna ögon. En konstig känsla spred sig i min kropp, en känsla som jag inte hade känt förut. "Tack själv" svarade jag och drog in Bonnie i en kram. "Om du vill så kan vi göra om det väldigt snart?" sa jag och log, Bonnie nickade glatt innan hon vände ryggen mot mig och gick mot huset. Jag återvände till bilen och hoppade in. Jag följde henne med blicken och hon försvann in i huset. "Så länge du inte blir kär, så blir allt bra" tänkte jag för mig själv men jag visste inte om det var ord som jag skulle kunna lyda. Bonnie var så söt och oskyldig, inte alls min stil, men det var någonting med henne som jag gillade. Hon gjorde mig nyfiken på ett konstigt sätt. 

 

Mamma och pappa satt i vardagsrummet framför tvn. Jag hade inte berättat för dem vart jag varit och jag var rädd för vad mamma skulle säga. Jag gick in till dem och ställde mig vid soffkanten. "Vart har du varit?" frågade mamma och tittade allvarligt på mig. "Jag har varit ute och ätit middag.." sa jag lite nervöst och mamma blev först tyst, men sedan lös hon upp i ett glatt leénde. "Med en kille? Vem då? vad kul!" sa mamma och jag nickade. Jag berättade inte att det var Niall, om jag hade gjort det skulle hon troligen inte bli lika glad eftersom hon visste att det var han som dragit med mig på festen i Dublin. "Som en dejt alltså?" frågade mamma och jag ryckte på axlarna. Jag var faktiskt inte säker själv, han hade frågat om vi skulle göra om det igen så jag antog att det kanske var så. "Jag vet inte faktiskt.." svarade jag och mamma fnittrade lite. "Hör du det Johan? Bonnie har varit ute med en kille" sa mamma och puttade lätt på pappa. Jag himlade med ögonen. Jag hade aldrig riktigt umgåts med killar och aldrig dejtat någon och mamma verkade glad över att jag äntligen blivit vän med en kille. "Vi har bara kännt varandra i någon vecka mamma, vi lär bara känna varandra" sa jag och mamma nickade förståeligt. Jag lämnade vardagsrummet och gick upp till mitt rum. Jag lade mig på min säng och började tänka. Jag hade just varit på min första dejt, om det nu var en dejt. Jag blev glad av tanken, att Niall hade frågat mig. Niall av alla killar. En nyfikenhet spred sig i min kropp och för att vara ärlig så hoppades jag på en andra dejt. 

 

Jag vaknade av musik ifrån nedervåningen och solen som sken in igenom fönstret. Jag sträckte snabbt på mig innan jag lämnade sängen. Jag hade på mig mina pyjamas shorts och ett vitt linne och jag bestämde mig för att vänta med att byta om. Jag gick ner, mamma stod och städade i vardagsrummet. Hon hade alltid musik när hon städade. "Godmorgon" sa jag och gav mamma en kram. Sedan gick jag till kylskåpet och tog fram mjölk, Jag sträckte mig till skafferiet som satt högt uppe och tog ner flingor. Innan jag gick upp för att fixa mig åt jag en portion med flingor. Min mobil plingade till och jag log när jag såg att det var Niall. Jag tryckte upp smset och blev ännu gladare när jag läste vad det stod. "Hey Bon! Vill du komma till mullingar och hitta på någonting? Jag kan hämta dig :)x /N" jag skrattade tyst för mig själv åt mitt nya smeknamn, Bon. "Ska vi göra någonting speciellt idag frågade jag mamma. "Vi ska till pappa i eftermiddag men ingenting innan det" svarade hon. Jag tryckte på svara knappen. "Hej Ni! Gärna, jag måste vara hemma i eftermiddag men vi hinner träffas en stund innan :)x / Bon" skrev jag och skickade iväg. 40 minuter stod jag fixad och klar och väntade på att Niall skulle komma. Jag hade på mig ett par söta shorts och ett gulligt vitt linne.Mitt hår var uppsatt bakåt och naturligt lätt lockigt. Jag hörde att det ringde på dörren nedifrån och skyndade mig ner innan mamma eller pappa skulle öppna. Jag låste upp och öppnade dörren. Där stod Niall och log svagt. "Hej!" sa han och gav mig en kram. Han hade på sig ett par blåa byxor och en vit t-shirt med ett tryck på. Jag kramade honom tillbaka och satte sedan på mig min kofta innan vi lämnade huset och satte oss i bilen mot Mullingar.

 

Efter ca en kvarts bilresa var vi framme utanför Nialls mammas hus. Han parkerade bilen och vi klev ur. Solen sken och det var förvånadsvärt varmt ute. Det var ett medelstort hus som såg väldigt fint och hemtrevligt ut. Niall låste upp och vi klev in. "Mamma är inte hemma" sa Niall samtidigt som vi tog av oss våra skor. "Du kan sätta dig där ute, jag kommer snart med fika" sa Niall och pekade ut mot altanen på andra sidan. Jag gjorde som han sa och gick ut och satte mig på en av stolarna. Någon minut senare kom Niall ut med en bricka med blåbärspaj, vaniljsås och dricka ut. "Åh vad gott!" sa jag. Blåbärspaj var något av det godaste jag visste och jag åt nästan alltid lite mer än jag egentligen orkade. "Vad bra! Det är mamma som har bakat den så skyll inte på mig om den är äcklig" sa Niall och skrattade lite. Han satte sig ner och gav mig en tallrik och ett glas. Han hällde upp saft till oss båda och sedan en varsin stor bit paj. Vi satt där i solen och åt och pratade förfullt. Niall berättade en pinsam händelse och jag trodde att jag skulle kissa på mig av skratt. Jag hade saft i munnen och kunde snart inte hålla inne det längre. Jag svalde det så fort jag kunde och brast ut i ännu mer skratt och likaså gjorde Niall. 

När jag kom fram till fotbolls planen var Eric redan där och gjorde något trix med bollen. Jag gav honom en bro hug och sedan började vi spela lite. Vi satte oss på en bänk och snackade lite. "Pratade du med Bonnie eller?" frågade jag. "Ja, hon skulle göra någonting så hon kunde inte komma" svarade Eric och jag nickade förstårligt. Vi bestämde oss för att gå hem till mig.

 

Det hade gått en vecka sedan festen och jag hade inte träffat Niall eller någon av killarna sedan dess. Eric hade smsat mig några gånger och frågat om vi skulle hitta på någonting men jag hade skyllt på annat varje gång. Det var söndags eftermiddag, klockan var sju och det hade börjat mörkna ute. Mamma och pappa var hemma hos några arbetskamrater och åt middag och jag var ensam hemma. Jag satt i soffan och tittade på Family Guy när någon ringde till min mobil. Utan att titta vem det var så svarade jag. "Hej, det är Bonnie". "Hej! Det är Niall. Vad gör du?" hörde jag Nialls röst. "Hej! Sitter bara hemma ensam och tittar på tv" svarade jag. "Jaha, ska du göra någonting senare?" frågade Niall. "Nej det ska jag inte, vadåra?" frågade jag. "Jag tänkte att du kanske ville hitta på någonting?" sa Niall. Jag ville gärna göra någonting, men han bodde en halv timme bort och dessutom skulle jag komma hem så sent då."Jag skulle gärna vilja, men jag kan inte ta mig till mullingar nu" svarade jag. "Du behöver inte komma hit, jag kan köra till dig" svarade han. "Okej, om du orkar det så" sa jag glatt. "Jag kommer om en halvtimme" sa Niall och sedan lade han på. Jag lämnade mobilen i soffan och gick upp till mitt rum för att byta om, jag hade bara på mig myskläder som jag haft hela dagen. Jag gick fram till garderoben och tog fram ett par ljusa jeans och en vit tjocktröja. Jag tog av mig mjukis byxorna jag hade på mig och drog på mig jeansen istället. Sedan tog jag på mig tjocktröjan över det vita linnet jag hade på mig.

 

En halvtimme senare när jag satt nere framför tvn igen så plingade det på dörren och jag förstod att det var Niall. Jag reste på mig och gick och öppnade dörren. Niall var klädd i helt svart, på huvudet hade han en keps. "Hej" sa han och placerade sina armar runt mig och drog in mig i en kram. Han avslutade kramen och jag kunde se på hela honom att han inte var som han brukade. Han var inte lika glad, men jag sa ingenting. "Vill du gå ut och ta en promenad?" frågade jag. "Vad är det med tjejer och promenader egentligen?" sa han bara. "Okej.. vi kan väl göra någonting du vill göra?" sa jag och Niall flinade lite. "tro mig, du vill inte göra de sakerna som jag gör" sa han och jag förstod inte vad han pratade om. "hur kan du veta det?" frågade jag. "För att du är inte som jag, du gör inte dåliga saker" svarade han och jag blev bara mer och mer förvirrad. "Okej... vi kan väl bara sitta och titta på tv?" föreslog jag och Niall nickade. Han sparkade av sig skorna och hängde upp sin jacka. Jag gick in till vardagsrummet med Niall bakom mig.

 

Vi satt framför tvn och tittade på någon serie som Niall verkade tycka om. Klockan närmade sig nio. "Vill du ha någonting att äta, typ godis eller?" frågade jag men Niall skakade bara på huvudet som svar, fortfarande med blicken fast mot tvn. "Har det hänt någonting eller?" jag var bara tvungen att fråga varför han betedde sig så annorlunda. "Nejdå.." sa Niall inte fullt övertygande. "Klockan börjar bli mycket, jag kanske borde gå" sa Niall och ställde sig upp och gick ut till hallen. Jag gick med honom till hallen. Han satte på sig sin jacka och knöt sina skor. "Vart ska du?" frågade jag innan Niall öppnade dörren. "Jag ska till en kompis bara, vill du med eller?" frågade Niall. Jag visste för mitt eget bästa att jag inte kunde åka med. "Nej, men tack för att du frågade" svarade jag och log svagt. "Jag ringer dig imorgon" sa Niall och drog in mig i en kram. Av någon anledning så pirrade det till lite i magen. "Gör det, hejdå" sa jag och Niall stängde dörren bakom sig.

 

 Nialls perspektiv

Jag hade skuldkänslor, varför hade jag presenterat henne för Eric? Eric var han som alltid utnyttjade tjejer och jag förstod inte varför jag umgicks med honom. Sorligt nog så hade han även förändrat mig, runt honom var jag annorlunda. Han kunde vara en bra kompis och vi hade oftast roligt ihop men jag gillade inte alltid hans betéende. Jag förstod att hans nästa mål var Bonnie och jag ville inte att han skulle göra samma sak mot henne som han gjort mot alla andra tjejer. Bonnie var min vän och jag ville inte att hon skulle bli sårad. "Jag kommer bjuda ut henne, det spelar ingen roll vad du tycker" hade han sagt och jag kunde inte säga emot. Jag hade inte träffat Eric på fyra dagar, då hade vi bråkat och inte pratat sedan dess. 

 

Jag vaknade vid tolv nästa morgon och kom på att jag var tvungen att ringa Bonnie innan Eric gjorde det. Jag gnuggade mig i ögonen och sträckte mig mot sängbordet. Jag slog in Bonnies nummer och hörde singal efter signal. Tillslut svarade hon. "Hej! Det är Niall, väckte jag dig?" frågade jag. "Hej! Nejdå jag vaknade för en stund sedan" svarade hon. "Jo.. jag tänkte bara fråga dig en sak" sa jag och tvekade en stund på om jag skulle fråga ut henne. "Okej, fråga på" sa hon. "Skulle du vilja gå ut med mig och äta middag ikväll?" frågade jag och väntade nervöst på ett svar. Hon blev tyst en stund. "Ja jätte gärna!" svarade hon och jag pustade ut. "Vad bra! Jag hämtar dig vid halv sex, blir det bra?" frågade jag. Vi bestämde att jag skulle hämta henne då och sedan lade vi på.

 

Jag stod bara tyst och likaså gjorde mamma, hon gav mig en skyldig blick. "jaha.." fick jag ur mig. "Jaha?" sa mamma och höjde rösten. "Vart var du och vad gjorde du? Jag hoppas verkligen att jag får höra ett annat svar än det jag tror jag kommer få höra" sa mamma och jag visste inte vad jag skulle säga. "Mamma.. jag var bara med några kompisar" svarade jag. Det var delvis sant, jag hoppades att vi bara kunde bryta allt där, inga mer frågor. "Vart?" frågade mamma och jag suckade utan att svara. "I Dublin?!" sa hon högt och pappa stod bara och skakade besviket på huvudet. Jag nickade försiktigt och hann inte öppna munnen innan mamma gapade åt mig. "Vet du vad som kunde ha hänt?! Vart har du sovit inatt?" frågade hon. "Hos några kompisar, jag sa ju det. Jag är hemma nu, oskadd. Okej?!" sa jag bara och sprang upp för trapporna till mitt rum. Jag tror jag var lika förvånad som mina föräldrar, det var inte såhär jag brukade beté mig. Jag skulle aldrig ha åkt med någon kille till en annan stad för att festa, så varför gjorde jag det nu? För att imponera, för att visa att jag inte bara var en tråkig tjej.

 

Jag satte mig i sängen och tog upp min mobil. Jag började spela något spel samtidigt som jag hörde mamma och pappa prata nerifrån. Någon minut senare knackade det på dörren och mamma kom in och satte sig brevid mig på sängen. Jag lade ifrån mig mobilen och suckade. "Jag vet jag vet.. du är 'inte arg bara besviken' " sa jag och mamma skakade på huvudet. Det var något föräldrara alltid sa. "Jag är arg och besviken. Du ljög för oss, och du åkte ända till en annan stad för att.. festa" sa hon. "Varför gör du så stor grej av det? Inget hände och det är något alla ungdomar gör" svarade jag. "Du behöver inte göra som alla ungdomar gör" sa mamma. Ännu en mening alla föfäldrar säger till sina barn. "Vilka var du där med?" frågade mamma nu lite lugnare. "Kommer du ihåg killen jag pratade med på bröllopet?" frågade jag och mamma nickade. "Han och hans kompisar åkte förbi igår kväll och frågade om jag ville följa med, jag kunde inte säga nej" sa jag och mamma suckade. "Jag vet inte vad jag ska säga.." sa mamma och jag kände det samma. Vad hade jag att säga? Det var gjort och jag kunde inte ändra på det. "Umgås inte med fel personer bara" sa hon och lämnade rummet. Mamma var alltid en sån som överreagerade, till allt. Hon ville att jag alltid skulle vara hennes lilla söta flicka och verkade inte inse att jag växte upp. Jag la mig ner i sängen och tog återigen upp min mobil och gick in på mina bilder. Jag bläddrade igenom de första bilderna och stanna på en bild på mig och Mila ifrån förra sommaren. Jag saknade henne så mycket, jag ville bara skicka iväg ett sms till henne och fråga om vi kunde mötas, men det gick inte. Det var tre veckor kvar tills hon kom hem ifrån Spanien.

 

Pappa ropade nedifrån att det var mat. Jag slog igen datorn där jag hade tittat på kläder och gick ner till köket. På matbordet stod det lasange och mamma och pappa satt redan vid bordet och höll på att hälla upp mat på sina tallrikar. Jag satte mig ner brevid pappa och väntade på att mamma skulle bli klar innan jag tog en bit och lade upp den på min tallrik. Mamma och pappa pratade om jobb och jag satt tyst under hela middagen. Jag åt upp den sista biten på tallriken och ställde mig upp. "Tack för maten!" sa jag och gick med tallriken och mitt glas till diskbänken. "Ställ in det i diskmaskinen" sa pappa och jag gjorde som han sa. Sedan gick jag upp till mitt rum igen. Klockan var runt halv sju och jag hade absolut ingenting att göra. Jag satte mig på sängen och öppnade datorn för att titta på en film. Jag gick in på en hemsida för att titta om jag hittade någon intressant film jag kunde ladda ner. Jag hittade ingen som jag hade lust att se, så jag valde att istället titta på en film som jag redan hade på datorn, Taken. Jag satte på filmen och satte mig till rätta i sängen.

 

Jag vaknade av solen som sken in genom mitt fönster. Jag gäspade och drog min hand genom mitt hår innan jag satte mig upp i sängen. Jag sträckte på mig och gick sedan fram till min garderob och tog fram ett par beiga chinos och en vit tröja. Jag drog på mig byxorna och satte på mig tröjan. Innan jag lämnade sovrummet fixade jag snabbt till håret. Mamma hade åkt och jobbat vilket betydde att jag var ensam hemma. Jag gick in till köket och öppnade kylskåpet. Några rester från igår stod i kylskåpet och jag tog fram det, potatis,sås och panbiff. Jag tog fram en tallrik och lade upp mat på den, sedan lade jag in den i mikron i några minuter.

 

När maten var färdig satte jag mig i soffan framför tvn. Jag bläddrade runt på kanalerna och stannade på Simpsons. Min mobil låg på bordet, jag sträckte mig efter den för att se om jag hade fått något sms. Inget nytt sms, eller samtal. Jag bestämde mig för att smsa Eric för att se om han ville hitta på någonting. "Vad gör du idag, hitta på nått?" skrev jag och skickade iväg. Någon minut senare fick jag svar. "Visst, vad gör Bonnie?" stog det. Ville han träffa Bonnie? Det verkade som att de kom bra överens, men de hade bara pratat med varandra i typ en halvtimme, max en timme. "Ska vi mötas vid fotbollsplanen om 10 minuter? Jag vet inte, hurså?" skrev jag. Jag åt upp det sista som var kvar på tallriken och lät den stå kvar på vardagsrums bordet. Min mobil plingade till av smset jag fick. Jag öppnade sms ifrån Eric. "Ska jag messa henne? Hon kanske vill hänga på. Okej vi syns då" stod det. Hade han fått hennes nummer? Jag hade inte gett det till honom så jag antog att han hade bett om det, eller så hade hon velat ha hans nummer. Hursomhelst, vad spelade det för roll. "Okej.. gör så" svarade jag och sedan stängde jag av tvn och gick ut till hallen. Jag satte på mig mina sneakers och drog på mig en kofta snabbt innan jag lämnade huset.

Hej! Tänkte bara berätta att vi håller på att skriva de nästa delarna av både Because of you & Crazy about you och de kommer kanske ut idag. Förlåt för att det har tagigt sånn tid :)

Jag hade absolut ingen aning om hur mycket klockan var och kunde inte fokusera på någonting alls. Allt som hördes var den höga musiken och alla ungdomar som sjöng eller snarare skrek med i låten. Jag stod mitt i folkmassan och visste inte vart de andra hade tagigt vägen men jag klarade inte att tänka på någonting just då. Starships av Nicki Minaj startade och alla sjöng med högt, även jag. 

 

Efter ännu en halvtimme med dans bestämde jag mig för att leta reda på killarna. Jag började med att titta runt omkring mig för att se om de kanske var i närhete men när jag insåg att de troligen var långt borta i folkmassan och att det skulle ta en evighet att leta reda på någon av de gick jag ut för att ta lite frisk luft. Jag kämpade för att ta mig igenom allt folk och när jag äntligen kom ut fick jag syn på Niall. Han stod mot väggen och höll i någonting som såg ut som en cigarett. Jag gick fram till honom utan att han först märkte någonting. Jag ställde mig bredvid honom utan att säga någonting. Han vände inte blicken mot mig alls. "Vill du ha en?" sa han plötsligt efter någon minut som om han visste att jag varit där hela tiden. Han tittare rakt fram i ingenting och jag insåg att han inte såg mig när jag skakade på huvudet som svar. "nej tack" svarade jag snabbt. Jag verkligen hatade cigaretter, tobak och allt som hade med rökning att göra, det spelade ingen roll om folk tyckte jag var mesig. Jag visste vad konsekvenserna kunde leda till och hade själv sett det drabba någon som stod mig nära. Jag ville säga till honom men då skulle jag kanske gå för långt, eller. "Vart är de andra?" frågade jag och Niall vände äntligen blicken mot mig. "De är väl inne antar jag? Vi borde nog åka hem, jag ringer Eric" sa han. "Fan!" sa jag så fort jag kom på det som jag borde kommit på tidigare. Jag hade inte alls tänkt på att jag hade sagt till mamma och pappa att jag skulle sova borta hos en kompis, jag kunde ju inte komma hem klockan fem på natten då. "Vad?" sa Niall och gav mig en underlig blick. "Jag sa till mamma och pappa att jag skulle sova borta inatt. De kommer döda mig om jag kommer hem och de får veta" sa jag, jag skämdes faktiskt lite. "Följ med till Eric, han har hela huset för sig själv, vi ska alla dit" sa Niall lugnande. Jag suckade av lättnad, men det kändes ändå inte bra. "Säkert?" frågade jag och han nickade. Han fimpade cigaretten och tog upp sin mobil. Han slog in ett nummer och ringde, jag förstod snart att det var Eric han pratade med.

 

Tio minuter senare satt vi allihopa tysta i bilen, Eric som inte hade druckit något, eller inte så mycket iallafall, körde bilen. Stämmningen var inte på topp och jag förstod att vi alla var trötta. Det ända jag ville göra nu var att åka hem till min sköna säng och sova. Men det var inte så det skulle bli, jag skulle sova borta, hos fem killar som jag inte kände, Niall var den ända jag kände, och jag kände honom inte bra. Jag var nervös men ändå kändes det bra att jag vågat göra någonting som jag aldrig gjort förut, att jag hade åkt till Dublin och gått på min första riktiga fest. Jag tittade ut genom bil fönstret, Niall satt brevid mig i baksätet. Massor med tankar flög igenom mitt huvud, tankar jag inte visste var de ens kom ifrån. Jag insåg att jag kanske borde ha tagigt det lite lugnare, men samtidigt, varför skulle jag det? 

 Nialls Perspektiv

"Bonnie, vi är framm nu" sa jag och puttade lätt på Bonnie som somnat mot min axel under bil resan hem. Hon öppnade snabbt ögonen och satte sig upp. "Oj förlåt!" sa hon och jag såg på hennes blick att hon skämdes. Jag log bara svagt innan jag öppnade dörren. Bonnie gick ut först och jag gjorde det samma strax efteråt. James och Jonie hoppade ut på andra sidan och Eric och Patrick var redan påväg mot huset. Jag stängde dörren efter mig och ropade på Eric att han var tvungen att låsa bilen. Jag gick brevid Bonnie och såg på hela henne att hon kände sig obekväm, jag förstod att hon inte var van till sånt här. Eric låste upp dörren till huset och vi klev alla in med tunga steg. Jag klev in sist efter Bonnie och stängde och låste dörren. Jag sparkade snabbt av mig skorna och slängde jackan i trappen. Sedan gick jag med snabba steg och slängde mig på soffan. Jag var så trött att jag skulle kunna sova ute på en parkbänk, bara jag fick sova. De andra kom in till vardagsrummet och ställde sig brevid soffan. "Hur ska vi sova då?" frågade Patrick. Vi alla riktade blicken mot Eric. "Vi har tre sängar, en soffa och en madrass, några får dela" sa han och gäspade. "Jag kan sova i soffan, så kan Bonnie sova på en madrass här!" föreslog jag. "Jon och Jamie ni får dela, ni är bröder" sa Patrick. Jon och Jamie var bröder, det skiljdes bara ett år mellan de och de var båda mina närmaste vänner, vi hade känt varandra sedan dagis. "Jaja.." svarade Jamie och suckade. "Vilket rum?" frågade Jon och Eric pekade mot sina föräldrars sovrum. Med trötta, långsamma steg gick de mot rummet. "Patrick, du kan sova i gästrummet, du vet vart det ligger va?" sa Eric och Patrick nickade. "Det finns en madrass och filtar i gästrummet, ni får hämta själva" sa Eric sedan och innan jag hann säga någonting var han påväg upp till sitt eget rum. "Vänta här du, så fixar jag" sa jag till Bonnie och log svagt. Hon satte sig ner på soffan och jag kunde se i hennes ögon att hon var helt slut. Jag gick in med Patrick till gästrummet för att hämta madrass, filtar och kuddar. Jag tog fram den tunna madrassen som låg under sängen och la den brevid sängen. Sedan öppnade jag ett av skåpen och tog fram två tjocka, mysiga filtar. "Hur många kuddar har du?" frågade jag Patrick som nu låg på sängen. "Fyra tror jag" svarade han. "Kan jag få två?" frågade jag och Patrick skakade bara på huvudet. "Så vi ska sova utan kuddar hade du tänkt?" sa jag och Patrick suckade lätt. "Ta soff kuddarna" sa han bara. "En till Bonnie iallafall då?" frågade han. "jaja" sa han och kastade en kudde på mig. Jag lade kuddarna och filtarna i en hög på madrassen och drog ut den till vardagrummet. Bonnie låg nu på soffan med stängda ögon och jag var inte säker på om hon sov. Jag la madrassen på golvet brevid soffan och lade kudden och en filt på den. "Bonnie" sa jag sedan försiktigt för att se om hon fortfaranade var vaken. Jag fick inget svar och förstod då att hon sov och jag tänkte inte väcka henne. Jag la försiktigt den ena filten över henne och sedan gick jag och släckte lampan. Jag gick sedan tillbaka till madrassen och tog av mig mina kläder innan jag la mig ner under filten. Innan jag visste ordet av det så sov jag som en stock.

 

Morgonen därpå vaknade jag av ett sött skratt ifrån köket och förstod att det var Bonnie. Jag tog upp mobilen och såg att klockan var mer än ett på förmiddagen. Jag sträckte på mig och satte mig sedan upp på mardassen. Jag drog på mig mina byxor och gick sedan ut till köket. Bonnie och Eric satt och skrattade vid köksbordet samtidigt som de åt mackor. "Vad skrattar ni åt då?" frågade jag och tog fram ett glas ur kökskåpet. "Nej ingenting" svarade Eric. Jag satte mig ner brevid Bonnie och hällde upp lite juice i glaset. "Nehe" sa jag tyst och tog en klunk av Juicen. "Vad händer idag då?" frågade jag och Eric ryckte på axlarna som svar. "Jag ska nog åka hem snart, sen ska jag bara ta det lugnt" sa Bonnie och tog en sista tugga av sin macka. 

 

"Det var jätte kul att träffa er och tack för att jag fick sova här" sa jag till killarna och log innan jag stängde igen dörren bakom mig. "Vi ses!" sa Niall snabbt och jag nickade. Eric skulle skjutsa mig hem eftersom det var en bit hem. Vi gick och satte oss i bilen. Vi småpratade under hela bilresan hem och det blev aldrig någon pinsam tystnad vilket var väldigt skönt, särskilt för mig som var blyg och hade svårt att skaffa nya vänner. Jag tyckte att det var väldigt snällt att Eric hade erbjudit mig skjuts hem, det var ju ändå en bit att åka fram och tillbaka. Han stannade bilen en bit nedanför mitt hus. "Tack så jätte mycket för skjutsen" sa jag och log mot Eric. "Vi kanske kan träffas någon mer gång?" sa Eric och jag nickade. "Niall kan väl ge dig mitt nummer?" svarade jag. "Eller så ger du mig ditt nummer nu på en gång?" sa Eric och skrattade lite. Jag nickade. "Okej, får jag din mobil då så skriver jag in det" svarade jag och han gav mig sin mobil. Jag skrev snabbt in nummret och gav sedan tillbaka mobilen. "Tack!" sa han och log. Jag öppnade bil dörren och klev ur bilen. "Vi syns" sa jag och gick sedan mot huset. Av någon anledning var jag lite nervös, tänk om mamma och pappa på något sätt hade fått reda på vad jag gjort. Nej nej, jag tvingade mig själv att inte tänka på det viset. Bara jag betedde mig som vanligt så skulle dem nog inte märka någontign. Jag tog tag i handtaget och öppnade dörren. "Hallå!" ropade jag samtidigt som jag tog av mig ytterkläderna. Jag gick in till köket men det var tomt. Jag förstod att ingen var hemma så jag tog upp mobilen för att ringa mamma. 

 

"Ja, det är mamma!" svarade mamma i telefonen. "Hej mamma, var är du?" frågade jag. "Jag och pappa är i mataffären, vi ska bara betala. Vi är hemma om tio minuter" svarade hon. "Okej, vi syns då!" sa jag och lade på. Jag tog med min väska och gick upp till mitt rum. Jag hoppade snabbt in i duschen eftersom jag inte alls kände mig fräsch. Jag tvättade håret och kroppen och sedan hoppade jag ur duschen. Jag tog en vit handduk och virade den runt min kropp och en mindre och lindade runt håret. Jag ställde mig framför spegeln och tog bort lite svart som var kvar från mascaran under ögonen, sedan tog jag fram min tandborste och tandkräm och borstade länge tänderna. Jag spottade ut tandkrämen i handfatet och sköljde tandborste och sedan gick jag in till mitt sovrum. Jag orkade inte alls klä mig något fint idag så jag tog bara på mig ett par mjukis byxor och en matchande kofta till. Jag torkade så gott det gick håret med handduken tills det var relativt torrt och satte sedan upp håret i en bulle på huvudet. Jag hörde hur ytterdörren ifrån nedervåningen öppnades och hörde mamma och pappas röster. Jag gick ner för trappan och gav de varsin kram. "Hej älskling, var det kul hos Agnes igår?" frågade mamma och jag nickade bara som svar. "Jaså, gissa vem jag träffade i affären?" sa mamma och jag fick en klump i magen. "Vem?" frågade jag snabbt. "Maria" svarade mamma och jag visste inte vad jag skulle göra. Maria var Agnes mamma, nu var jag körd.

Heeej! Nu är jag tillbaka igen från semestern och ska börja skriva på nästa del av Because of You. Hoppas ni inte har glömt den? haha ;)

 

Hej! Jag tänke bara säga att imorgon åker jag bort ännu en gång och kommer inte kunna uppdatera förns i slutet av veckan på Because of You. Jag hoppas ni fortfarande vill fortsätta följa novellen när jag är tillbaka och kan uppdatera igen!

Crazy about you kommer nog uppdateras dock :)

Jag suckade. Handlade detta om den där jäkla festen? Varför var det så viktigt att jag skulle åka med, han hade ju sina andra vänner. "Niall, som jag sa, jag kommer inte med" sa jag. "Men varför inte? Är det dina föräldrar?" frågade Niall. Perfekt,vad skulle jag säga nu liksom. "Kanske..Men det spelar ingen roll. Jag åker inte med"svarade jag och Niall suckade. "Jag vet, alla föräldrar är sådana. Du behöver bara komma med en liten lögn, säg att du ska till en kompis och sova över eller någonting" sa han. "så du menar att jag ska ljuga för mina föräldrar så att jag kan åka med fyra främlingar och en kille jag träffat två gånger till en helt annan stad där ni säkert kommer lämna mig ensam ändå" sa jag och skakade på huvudet. "Ingen lämnar någon annan, alla är tillsammans. Come on" sa Niall. Jag tittade på hans vänner som satt i bilen och tittade på oss. Jag ville åka, jag ville göra någonting nytt . "jaha... Jag kommer tillbaka om 10 minuter, åk ingenstans" sa jag och Niall nickade. Jag gick med snabba men nervösa steg upp till huset. Jag öppnade dörren och tog snabbt av mig skorna innan jag gick in till vardagsrummet där mamma och pappa satt i soffan. "Är det lugnt om jag sover hos Agnes ikväll? Hennes föräldrar ska ut och hon ville inte vara ensam, vi ska typ titta på film" ljög jag. Pappa vred bort blicken från tvn och tittade nu på mig. "Ja okej, får du skjuts eller?" frågade han och jag pustade tyst ut. "Ja hon är faktiskt nere i backen med sin mamma nu så jag måste skynda mig" log jag stort och sprang sedan snabbt upp på mitt rum. Jag tog fram en svart väska och lade i ett par skinntights och en snygg tröja med tryck i. Jag kunde inte byta om här, då skulle de förstå på en gång. Jag fick syn på mina skor som stod framför spegeln. De var svarta och lite höga. Jag tog tag i de och tryckte ner de i väskan. Sedan gick jag med snabba steg nerför trappan till hallen. Jag satte återigen på mig min skinnjacka och knöt på mig mina sneakers. Sedan gick jag ut till mamma och pappa och gav de en varsin kram. "ha det så mysigt" sa mamma och jag nickade bara. Jag lämnade vardagsrummet och strax efter huset. 

 

Påväg ner för backen kom den dåliga känslan i magen tillbaka. Jag hade precis ljugit för mina föräldrar och om de fick reda på vart jag var skulle de bli så besvikna. Bilen stod fortfarande kvar och nu satt Niall i baksätet igen. Jag gick fram till bilen och öppnade dörren där Niall satt. "Jag åker med "sa jag och insåg snart att jag inte skulle få plats i den fulla bilen. ".Ja, vad bra!"sa Niall och log stort. "men det verkar vara fullt här"sa jag. "Vi klämmer ihop oss, då finns det plats för en till" sa Niall och killarna hoppade så mycket åt sidan de kunde. Osäkert hoppade jag in i bilen och satte mig längst ut vid fönstret. "Och vad gör vi om en polis kommer då?" frågade jag men Niall skrattade bara. "lugn" sa han sedan. Kanske var det ett misstag att åka med.. Men nu var det försent att säga emot. Bilen körde ut på vägen och vi var nu påväg mot Dublin. 

 

Jag hade ingen aning om hur länge vi åkt men det verkade som att vi var inne i stan. Det var mörkt ute och jag hade känt mig på trött att jag nästan somnat flera gånger under bilresan. "Niall" sa jag försiktigt och puttade lätt på honom. Han vände blicken mot mig. "Är vi framme?" frågade jag och han nickade. Eric som körde bilen svängde in på en stor parkering, full av bilar och även ungdomar som stod utanför. Han parkerade bilen och vi hoppade ut. Det var kallt ute och vinden blåste starkt. Jag förstod snabbt vart det var vi skulle när jag fick syn på byggnaden på andra sidan vägen. Den var stor och musik hördes ut. Vi gick mot trottoaren och över vägen. "Finns det en toalett någonstans?" frågade jag Niall. "Alltså jag måste byta om" fyllde jag i. "Du behöver inte alls byta om? Du har ju redan snygga kläder på dig" svarade han bara. Jag hade på mig ett par enkla svarta byxor, en blå tröja och en skinnjacka, det var ju ganska fina kläder men ändå kände jag mig inte tillräckligt uppklädd. "Jo men titta på alla andra.. och sen mig" sa jag men han skakade bara på huvudet. "ingen bryr sig, kom igen vi går in nu" sa han och jag insåg att de andra redan gått in. "Kan jag få byta skor iallafall?" frågade jag och Niall nickade. Jag satte mig ner på en av bänkarna utanför och knöt upp mina sneakers. Jag öppnade min väska och rotade fram de höga skorna. Jag drog av mig skorna jag hade på mig och tryckte ner de i väskan och sedan satte jag på mig de höga. "sådär" sa jag och Niall log. Vi gick tillsammans in och jag såg på Nialls mun att han försökte säga någonting men det var omöjligt att höra någonting med den höga musiken.

---

Det var fredags eftermiddag och jag hade hela dagen legat framför tvn och tittat på filmer. Regnet hade öst ner hela dagen och dagen hade varit allmänt grå. Jag låg i min rosa mysbyxor och ett linne under filten framför tvn. Jag hörde hur ytterdörren öppnades och in kom mamma och pappa med händerna fulla av kassar. Pappa gick in till köket, utan att ta av sig ytterkläderna och ställde kassarna framför kylskåpet. "Hej Gumman, har du haft en bra dag?" sa han samtidigt som han började packa ut varorna ur påsen. "Helt okej" svarade jag samtidigt som jag reste mig upp från soffan och gick in till köket. Strax efter kom mamma in . "Hej älskling' sa hon och pussade mig snabbt i pannan. "Jag bara åka förbi jobbet och hämta några papper, jag är tillbaka om en kvart" sa pappa och kysste mamma innan han lämnade huset igen. "Vad har du gjort idag då?" frågade mamma och fortsatte packa ut de varor som fortfarande var kvar i den sista påsen. "Absolut ingenting" suckade jag och gick bort till köksbordet. "Du har inte gjort någonting på hela sommarlovet, ska du inte träffa några vänner eller något?" sa mamma. "Det har bara gått en vecka mamma" sa jag även fast jag visste att resten av lovet troligtvis skulle se likadant ut. "Jag är hungrig" gnällde jag när mamma var färdig med att packa in varorna. "Jag ska börja med maten nu, det blir bara pannkakor. Jag orkar inte stå i en timme och laga mat nu" sa mamma. Jag verkligen älskade pankakor och var själv väldigt bra på att steka goda pankakor. Jag hörde hur det plingade till på min mobil som låg på soffbordet. Jag reste på mig och gick med snabba steg tillbaka ut till vardagsrummet. Det var Niall. Jag hade inte fått ett sms ifrån honom på hela veckan. "Har du tänk? Kommer du med på festen eller?" stod det. Jag hade faktiskt tänkt på det, och jag ville gärna gå men jag visste att det inte skulle göra någon nytta att fråga mamma. Men kanske skulle det ändå vara värt ett försök? Jag gick tillbaka ut till köket där mamma stod och tog fram ingridienserna till pankaks-röran. "Mamma?" sa jag lugnt. Hon tog ner mjölet och tittade på mig. "Alltså det ska vara en fest imorgon, tror du att jag skulle kunna gå?" sa jag försiktigt utan att nämna att det faktiskt var i Dublin festen var. "Åh, är det någon kompis som har fyllt år eller någonting?" svarade mamma och det lät som att hon faktiskt var glad över att jag ville göra någonting. Men hon hade nog mer föreställt sig en tjejmiddag hemma hos en kompis i stan där vi skulle äta tacos och sedan titta på filmer eller någonting sådant. "Nej.. alltså det är en fest i.. Dublin" sa jag och mamma tittade förvånat på mig. Sedan skrattade hon bara. "Haha, ja visst. Nej du, det vet du att du inte får? I Dublin? knappast!" sa hon och jag suckade. "Men mamma.. det kommer vara ett band där och typ alla ska dit" sa jag fast jag inte visste någon i stan som skulle dit. Jag visste bara att Niall, och troligen hans vänner skulle dit. "Du behöver inte gå på en fest för att 'alla andra' ska det" sa hon och jag suckade. "Snälla mamma. Jag går aldrig, aldrig på fest. Kan jag inte bara få göra någonting som alla andra i min ålder gör, en gång?" bad jag men hon skakade bara på huvudet. "Dublin ligger mer än en timme här ifrån och jag vill inte att du ska göra någonting dumt. Nästa år är du 18 och då kan inte jag eller pappa stoppa dig men nu är du tyvärr fortfarande 17 och nu säger jag nej" sa hon.

 

Jag lämnade köket och gick upp på mitt rum. Jag slängde mig på sängen och tog fram mobilen för att svara på Nialls sms. "Jag kan tyvärr inte :/" skrev jag och skikade iväg det. Jag kunde ju inte berätta att jag inte fick gå av mamma. Vilken sjutton-åring fick inte gå på en fest utanför stan? Det kändes som att alla utom jag fick. Jag lade ifrån mig mobilen och gick fram till skrivbordet i andra ändan av rummet och sattte på min laptop. Jag surfade runt på mina favorit bloggar och facebook en stund men det dröjde inte länge innan jag var uttråkad. Den här staden var så tråkig, Jag satt på musik i högtalarna och sjöng tyst med till några av mina favorit låtar. "I want you to staaa-aay" sjöng jag och hörde hur det knackade på dörren. Jag blev snabbt tyst och stängde av musiken och hoppades att ingen hört mig. Pappa öppnade dörren. "Maten är färdig" sa han och lät dörren stå öppen medans han gick ner.

 

Det var lördags eftermiddag och jag, Eric, James, Jonie och Patrick var hemma hos Eric. Vi skulle allderles strax åka mot Dublin. Vi satt i Erics vardagsrum och spelade kort och väntade på att hans föräldrar skulle lämna huset och åka iväg till Erics farföräldrar. Eric hade bara bett sina föräldrar om att få ha huset för sig själv ikväll så att vi kunde ha en grabb-kväll och de hade ingen aning om vart vi skulle. "Vi åker nu, hejdå killar!" ropade Erics mamma Elise ifrån hallen och i nästa sekund smälldes ytterdörren igen. Vi allihopa ställde oss upp men väntade en stund med att gå ut till hallen.

 

"Skulle den där tjejen med eller? Vad hette hon nu igen?" frågade Jonie när vi stod ute i hallen. "Bonnie, Hon sa att hon inte kunde men vi kan säkert få med henne ändå" svarade jag och tittade mig själv i spegeln. Jag hade på mig ett par svarta byxor, en vit tröja med ett tryck på och en svart munkkofta. "Vad menar du?" Frågade Patrick och tittade på mig med en underlig blick. "Vi kan väl åka förbi henne och se om hon har ändrat sig?" sa jag och satte på mig min ena sko. "Varför skulle hon ha gjort det?" frågade Patrick mig med samma blick. "Jag vet inte, hon kan ju inte säga nej om vi åker förbi henne och ber henne följa med" sa jag och flinade lite. "Hur gammal är hon ens?" frågade James. "Hon är bara sjutton, men hon skulle säkert komma in med oss" svarade jag.

 

Vi satt nu i bilen med musik på högsta volym. Vi hade åkt i snart mer än en timme och killarna hade gått med på att åka förbi Bonnie. Jag visste inte säkert vägen hem till henne men jag visste att jag kunde åka förbi mormor och sedan följa motorvägen där bussen jag tagigt när jag skulle till Bonnie åkt. Jag bestämde mig för att skick iväg ett sms till henne och be henne att komma ner till backen. "Kan du komma ner till buss stationen? :)" skrev jag in på mobilen och skickade iväg det till Bonnie. Jag hade helt ärligt inte förväntat mig att se henne stå där en kvart senare men där stod hon i en skinjacka och med håret lite lockigt utsläppt. "Stanna, hon är här" sa jag och Eric stannade bilen."Vänta i bilen, det kommer inte ta lång tid" sa jag till killarna och hoppade sedan ut ur bilen. Bonnie hade fått syn på mig och gick sagta mot mig. "Hej!" sa jag och gav henne en lätt kram. "Hej, vad ville du?" frågade Bonnie. "Jo vi är påväg till festen.." började jag...

PS Jag kommer åka bort nästa vecka och det kanske inte kommer komma ut mer än en eller två delar, jag ska försöka skriva så mycket som jag kan och har tid med! :)

ur förra delen: Fem minuter senare gick vi på en väg in mot stan och pratade. "Vad skulle din bror göra idag då?" frågade jag. "Han skulle träffa några vänner som bor här. Min mormor är inte så rolig att umgås med så jag tänkte att det var en bra idé att fråga dig om du ville hitta på någonting" svarade han. "haha, jag är inte mycket roligare kan jag gissa" sa jag och skrattade lite. "Haha, jodå!" svarade han.

 

Vi hade gått och pratat en stund och befann oss nu i centrum. "En korvkiosk! Vi kan väl köpa någonting att äta?" föreslag Niall och jag nickade. Jag var egentligen inte alls hungrig men sa ingenting om det. Vi gick närmare korvkiosken som låg några meter bort och Niall suckade när han fick syn på kön som var lång. "Jaja.. vi kan väl köpa glass eller någonting istället?" frågade han. "Ja visst. Det ligger ett glasstånd bara någon minut bort. De har inte så jätte mycket men de har jätte god glass" svarade jag och Niall nickade. "Perfekt!" sa han sedan och log. 

 

Några minuter senare stod vi och tittade på de olika glass-smakerna som fanns att välja mellan. "Vad ska ni ha?" frågade mannen i kassan. "Vad ska du ha?" frågade Niall snabbt och tittade på mig. Jag tog snabbt ett val mellan chocklad och jordgubb. "hmm.. Jag tar nog bara en choklad kula" sa jag och Niall upprepade det jag precis sagt till glass-gubben. "Jag tar det samma" sa Niall och mannen tog fram två strutar och skopade up varsin chocklad kula i de. Niall tog upp sin plånbok och jag blev osäker på om han tänkt betala för oss båda två. "Jag betalar" sa han och jag skakade på huvudet samtidigt som jag satte handen i fikan för att ta fram min plånbok. "Skämtar du? Haha, sen när betalar inte killen för typ... allt?" sa han och blinkade med ena ögat. Jag blev osäker på vad jag skulle säga och skrattade bara lite tyst. 

 

Vi gick och satte oss på en bänk vid en fontän på ett torg samtidigt som vi åt våran glass. Vi satt och pratade om lite allt möjligt. "Vad ska du göra på sommarlovet då? Något speciellt?" frågade Niall. "Nej.. ingenting planerat" svarade jag och kom att tänka på hur tråkigt mitt sommarlov skulle bli. Min bästa vän Mila var i spanien med sin familj och jag umgicks inte med många andra. "Samma här, jag ska väl bara  hänga med vännerna" sa Niall. "Har du hört om festen på Dublin i helgen?" frågade Niall. Jag hade inte hört om någon fest, och verkligen inte i Dublin som låg mer än en timme bort. "Nej vaddå? är det något speciellt?" frågade jag. "Ja, den kommer bli grymt stor. Alla ska dit typ, du borde åka dit!" sa Niall med en självsäker ton som om det var någonting han gjorde varje helg. Inte en chans att jag skulle få åka dit, jag fick knappt gå på fest här hemma i stan. "Det ligger mer än en timme bort och jag känner absolut ingen där" svarade jag och Niall flinade lite. "Ja men det kommer bli riktigt kul, och du kommer lära känna folk. Jag lovar!" sa han men jag skakade bara på huvudet. "Jag stannar här hemma men ha det så kul du" sa jag och skrattade svagt. "Jaja.. det är du som missar något" sa Niall och slickade på sin glass som nästan var slut. Mobilen plingade till ifrån min ficka och jag tog kämpade med att få upp den ur den lilla fickan med min ena lediga hand. Jag såg att det var ett sms ifrån mamma och tröck på skärmen för att läsa smset. "Vi är klara snart. Mormor ville att vi skulle träffas så hon kommer hem och äter med oss. Är du hemma?" stod det. Jag suckade för mig själv. Det var inte det att jag inte tyckte om min mormor men hon var en sådan som bara kunde slänga ur sig vad som helst, och inte alltid så positiva saker. "Vem var det?" frågade Niall och försökte titta på skrämen men jag vred snabbt bort den. "Det var bara mamma" svarade jag och tröck sedan på svara knappen.  "Okej. Jag är i centrum med en kompis, måste jag gå hem nu?" skrev jag och skickade sedan iväg det. Bara någon minut senare plingade mobilen till igen. "Var hemma om inte för länge iallafall" stod det. Jag lade ner mobilen i fickan och åt upp den sista biten av min strut. "Jag måste gå hem snart" sa jag när jag svalt den. "Okej. Jag ska åka tillbaka till Mullingar om en timme så jag borde nog ta bussen hem till mormor snart" sa Niall. "Då kanske vi borde gå då?" frågade jag och Niall nickade. Vi reste oss upp ifrån bänken och började gå åt mitt håll.

Hej! Jag tänkte bara säga att jag nästan har skrivit klart del 3 på Because of You och den kommer ut i eftermiddag :)

Ur förra delen: "Så, hur gammal är du då?" sa han och satte händerna i byxfickorna. "Sjutton, dudå?" svarade jag. "Nitton" svarade han och jag ångrade att jag inte gått in lite tidigare så att jag sluppit den fruktansvärda kylan. "Det är iskallt här ute, jag går in" sa jag och innan han hann säga någonting öppnade jag dörren och klev in.

---

Nialls Perspektiv

Jag såg Bonnie försvinna in i folkmassan och jag följde lite diskrét efter henne. Hon var den ända här att prata med. Jag såg henne sätta sig ner vid ett tomt bord och jag tog mod till mig att gå fram och sätta mig vid samma bord. "Är det lugnt om jag sätter mig här? Jag vet inte vart min bror tog vägen" sa jag och hon nickade som svar. Jag satte mig på en stol mitt emot henne och vi satt tysta och tittade på några folk som dansade. Jag försökte komma på någonting att säga för att bryta den pinsamma tystnaden men det stod still i huvudet. Kanske skulle jag fråga efter hennes nummer? Nej då skulle hon säkert tro att jag var helt på henne. Jag bestämde mig istället för att fortsätta sitta tyst och titta på folket. En man i 40 års åldern kom fram till mig och gav mig en blick jag inte riktigt kunde tyda. "Ehm.. jag tänkte bara ta min jacka" sa mannen och jag ställde mig upp och gav honom jackan som hängde över stolsryggen. "Ha det bra Bonnie!" sa mannen och sedan lämnade han rummet. Jag satte mig ner igen och vände blicken mot Bonnie. "haha vem var det?" sa jag och försökte dölja att jag faktiskt tyckte det var lite pinsamt. "Det var min farbror" svarade hon och fnissade lite. Nu hade jag det perfekta läget att starta en konversation. Om jag bara kunde komma på någonting att säga. "Vart bor du då?" fick jag ur mig men Bonnie verkade inte höra vad jag sa, inte konstigt med tanke på den höga ljudnivån i rummet. Hon gav mig en vad-sa-du blick och jag upprepade frågan. "Ungefär 20 minuter här i från, vart bor du?" svarade hon och log svagt. "Mullingar" svarade jag kort och hon nickade som ett 'ok'. "Känner du Oliver eller något? Jag har aldrig träffat dig förut" frågade Bonnie "Min bror känner honom, jag har bara träffat honom några nånger tidigare" svarade jag och så var samtalet igång. 

 

Efter att vi pratat lite av och till i ca en halvtimme såg jag Greg gå mot mig med sin jacka över axeln. "Där ser man, du hittade någon att umgås med ändå, jag sa ju det!" sa han och jag gav honom en 'håll tyst' blick. "Det här är Bonnie" sa jag och Greg sträckte fram handen för att hälsa, vilket Bonnie inte var beredd på. Hon tog tag i handen och Greg presenterade sig själv. "Ska vi ta en Taxi till mormor eller? Jag kan inte köra hem nu" sa Greg och jag nickade. Min mormor bodde bara en kvart härifrån och vi skulle stanna där över natten. "Okej, gå ut du. Jag kommer om två minuter" svarade jag och Greg lämnade bordet. Kanske skulle jag fråga om hennes nummer ändå? "Ehm.. Tror du jag skulle kunna få dit nummer?" frågade jag samtidigt som jag tog på mig kavaj jackan som nu hängde över stolkanten. "Jag har inte min mobil här.. och jag kan inte mitt nummer" sa hon och suckade lätt. "Okej. Men vi kanske syns någon gång ändå" svarade jag och log ett litet leénde. "Men om du skriver ner ditt nummer på en lapp så kan jag smsa dig!" sa hon och jag nickade glatt. Hon rev av en bit av en vit servette och sträckte sig efter en penna som låg på andra sidan bordet. Hon gav den till mig och jag skrev ner mitt nummer, sedan gav jag den till henne. "Jag borde nog gå ut nu, men det var kul att träffa dig" sa jag och log. "Jag messar dig!" sa Bonnie och jag nickade. Jag vände mig om och gick ut till Greg som stod och väntade på taxin utanför lokalen. 

 

Jag vaknade morgonen därpå vid halv ett efter en skön, lång, natt sömn. Jag kände lukten av ny stekta pankakor ifrån nedervåningen. Jag satte mig upp och sträckte på mig. Sedan gick jag fram till garderoben och rotade fram ett par gråa mjukis byxor. Jag tog av mig pyjamas shortsen och satte på mig mjukisbyxorna. Sedan tog jag tag i min mobil som låg på nattduksbordet brevid sängen. Jag tröck på hem knappen, inget nytt. Jag kom på att jag skulle smsa Niall och gick bort mot min svarta väska som hängde över skrivbords-stolen. Jag öppnade den och letade reda på servette biten med nummret på. När jag hittade den skrev jag direkt in nummret i kontakt listan och sparade det. Sedan tröck jag upp 'nytt sms'. Jag funderade på vad jag skulle skriva. Jag tröck ner tangenterna på skärmen och tvekade en stund innan jag skickade i väg det. "Hej! Här har du mitt nummer :) /Bonnie" stod det. Jag tyckte själv att det lät fånigt men kunde inte komma på någonting bättre att skriva. Jag lade ner mobilen i byxfickan och lämnade sedan rummet. Jag gick ner fört trappan och in till köket där mamma stod och stekte en sista pankaka. "Godmorgon Gumman! Sovit gott?" sa hon och drog in mig i en kram. Jag nickade som svar och satte mig sedan vid det lilla bordet i köket. "Vart är pappa?" frågade jag samtidigt som jag lade upp en pankaka på den ena tallriken som var fram dukad. "Han är i duschen" svarade hon och stängde av stekplattan. Hon hämtade sin tallrik och lade upp pankakan på den, sedan satte hon sig mitt emot mig vid bordet. "Visst var det roligt igår?" sa mamma och log stort. "Jo visst.. jag satt bara ensam hela kvällen" sa jag ironiskt. "Jag såg dig ju sitta och prata med någon kille" sa mamma och jag suckade. "Ja den sista halvtimmen av kvällen ja" svarade jag och mamma tittade på mig med en bekymrad blick. "Lite roligt var det väl?" sa hon och jag nickade. "Jadå!" svarade jag och mammas ansikts uttryck ändrades nu till ett leénde. Jag tog en tugga av min ihop rullade pankaka som var full av socker. "Du är bäst på att göra pankakor!" sa jag med munnen full. Det var verkligen något speciellt med mammas pankakor. Mamma log bara som svar. Jag hörde hur min mobil plingade till ifrån byxfickan. Jag tog upp den och såg att det var Niall som svarat. "Tack! Jag ska stanna här tills i eftermiddag. Vill du göra någonting innan jag åker hem? :)" stod det och jag log svagt för mig själv. "Vem var det?" frågade mamma nyfiket och leéndet ifrån mina läppar försvann snabbt. "Ingen" svarade jag bara och mamma flinade lite. "Ska vi göra någonting speciellt idag?" frågade jag och mamma skakade på huvudet. "Jag och pappa ska åka och städa lokalen men jag antar att du inte har lust med det" svarade mamma och jag nickade. Jag rullade ihop en till pankaka och tog sedan upp mobilen igen och tröck på svara knappen. "Visst! Vill du komma hit om typ en timme? Mamma och pappa kommer inte vara hemma då :)" svarade jag och tröck sedan på skicka knappen. Jag åt upp pankakan och gick sedan upp till mitt rum igen.

 

Jag låg på min säng framför datorn och hörde hur det knackade på min sovrums dörr. Dörren öppnades och där stod pappa. "Vi åker nu! Jag vet inte när vi är klara faktiskt. Men det är bara att ringa om det är någonting" sa han och jag nickade. "Jag tror jag klarar mig" svarade jag och blinkade med ena ögat. Han lämnade rummet och strax efter hörde jag hur ytterdörren stängdes. Jag stängde igen datorn och gick fram till garderoben för att byta om. Det var faktiskt ganska soligt ute så jag valde ett par jeans shorts och ett vitt enkelt linne. Jag tog av mig mjukbyxorna och satte snabbt på mig shortsen. Sedan drog jag av mig t-shirten jag hade på överkroppen och satte på mig linnet. Jag tog fram en svart tunn kofta och satte på mig den över linnet. Jag hade berättat för Niall vart jag bodde och om fem minuter skulle jag möta honom vid busshållstället nere för backen vid huset. Jag tog snabbt ut min concealer ur sminkväskan och kletade ut där det behövdes i ansiktet. Sedan drog jag snabbt mascara borsten några drag på ögonfransarna. Jag tittade på mobilen och såg att bussen skulle komma om bara tre minuter. Jag sprang ner för trappan och satte snabbt på mig ett par sommarskor. Jag gick ut och låste dörren efter mig. Sedan gick jag med snabba steg ner för backen mot buss hållsplatsen. Luften var varm och solen sken i mina ögon. Jag kom ner till busshållsplatsen och satte mig på en bänk. Bara några sekunder senare kunde jag höra bussen. Den saktade ner och jag ställde mig upp. Dörrarna öppnades och några få personer hoppade av. Jag fick syn på Niall som redan sett mig. Jag gick med några sakta steg mot honom, han log lite svagt. "Hej!" sa han och kramade mig med sin ena arm. 

 

Vi gick upp för backen och till huset. Jag tog upp nyckeln ur byxfickan och låste upp dörren. Vi klev in och Niall såg sig omkring. Han sparkade av sig skorna och följde sedan efter mig upp för trappan. Som tur var hade jag städat mitt rum dagen innan. Jag öppnade dörren och vi gick in och satte oss på min säng. "Fint rum" sa han och såg sig omkring. "Tycker du? Tack" sa jag och log lite. "Vad vill du göra? Det är inte så mycket att göra här.." sa jag. Niall funderade en liten stund. "Vi kan väl gå till något café i stan eller något?" föreslog han. "Det är stängt på söndagar" svarade jag. "Ja juste.." sa han och sedan blev vi båda tysta. "Vi kan väl bara gå ut och ta en promenad? Det är så varmt och skönt ute" sa Niall och jag nickade. "Visst!" sa jag och log.

 

Fem minuter senare gick vi på en väg in mot stan och pratade. "Vad skulle din bror göra idag då?" frågade jag. "Han skulle träffa några vänner som bor här. Min mormor är inte så rolig att umgås med så jag tänkte att det var en bra idé att fråga dig om du ville hitta på någonting" svarade han. "haha, jag är inte mycket roligare kan jag gissa" sa jag och skrattade lite. "Haha, jodå!" svarade han.

 

Jag såg mig själv nervöst i spegeln. Mitt långa bruna hår var lockat och uppsatt fint bakot med en liten rosett och mina läppar var ljus-rosa målade. Jag bar en vacker blå klänning och svarta klackskor. Om bara en halv timme skulle jag stå i kyrkan på altaret och se min syster vigas. Jag var så väldigt glad för hennes skull men nervositeten tog nästan över och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag skulle stå där vid sidan, framför alla folk på bänkarna. Jag kände mig inte bekväm framför massor med folk som tittade på mig, även fast blickarna för hoppningsvis skulle riktas mot min syster och hennes blivande make. Jag avbröts i mina tankar av att min moster Carrie ropade på mig ifrån nedervåningen. "Bonnie!" ropade hon och jag förstod att det var dags att åka. Jag tog tag i min svarta väska som låg på sängkanten och gick med nervösa steg ner för trappan. Mamma och pappa var redan vid kyrkan och fixade förmodligen det sista som behövdes. Carrie stod klar i ändan av trappen och log mot mig när jag gick ner. "Vad fin du är!" sa hon och log stort. Hon hade på sig en röd klänning som gick till knäna och håret var fint uppsatt. Det regnade lite smått ute och jag satte på mig en tunn svart jacka. "Nu måste vi skynda oss!" sa Carrie och öppnade dörren. Vi gick med snabba steg till bilen och hoppade in. Carrie startade bilen och backade ut ifrån den lilla tomten. Hon satte på radion,  någon ny låt med Rihanna spelades. Jag tittade ut igenom fönstret, och tittade på alla affärer. "Vilket fint sommarväder va?" skrattade Carrie och jag nickade. "Det vanliga" sa jag och skrattade lite. De flesta dagarna på irland bestod av regn, även sommar dagarna. "Vi måste vara där minst tio minuter innan cermonin börjar, alltså om tjugo minuter" sa Carrie stressat. Kyrkan låg en bit utanför staden. "Stressa inte, vi hinner" sa jag i ett försök att lugna ner henne en aning. 

 

Tjugo minuter senare sprang vi in i kyrkan och in till det lilla rummet där min syster Nicole stod. Hon var finare än jag någonsin sett henne förut. Hennes hår var vackert uppsatt och hennes klänning gick inte att beskriva hur vacker den var. "wow"  var det ända som kom ur min mun och Nicole skrattade lite "Ser det bra ut?" frågade hon nervöst och jag nickade stort. "Du ser helt perfekt ut! Oliver kommer vara mållös, han kommer inte ens kunna säga ja" sa jag och Nicole skrattade ännu mer. Jag granskade henne ännu en gång från topp till tå. Tre andra tjejer i likadana klänningar som jag stod brevid Nicole, jag kände de alla. Patricia och Melina hade jag nästan växt upp med, de var Nicoles allra närmaste vänner. Brevid Nicole stod även Olivers syster Kiara. Min far stod även vid Nicoles sida och såg överlycklig ut. Jag hörde hur kyrk klockorna ringde och förstod att det var dags att gå in. Nicole tog tag i pappas arm och ställde sig vid dörröppningen, vi andra brudtärnor ställde oss närvös bakom. Pappa räckte snabbt över en liten bucket med blommor till mig som jag skulle hålla i. Dörrarna öppnades av två män och alla människor i den lilla kyrkan ställde sig upp. Jag såg mig nervöst omkring samtidigt som vi gick fram mot altaret där Oliver stod i takt till musiken och jag glömde helt bort att le. Jag fick syn på mamma som stod längst fram vid en bänk och log stort, jag log lite svagt och tittade rakt fram. 

Kyrkklockorna hade redan precis ringt men jag och Greg var ännu inte inne i kyrkan där min brors kompis skulle gifta sig. Greg stannade precis innan han tänkt öppna dörren och tittade på mig. "Vad nu?" sa jag irriterat och han suckade. "slipsen" sa han och jag tittade ner mot slipsen. "Fixa den då" sa jag och han tog stressat ett steg mot mig och fixade till den. Sedan öppnade han så tyst och försiktigt han kunde dörren till kyrkan. Bruden och brudgumen stod redan framme vid altaret och prästen läste upp någon psalm. Vi gick snabbt och satte oss vid bänken längst bak i kyrkan utan att någon märkte oss. Jag suckade, varför hade jag ens behövt följa med. Jag hade endast träffat Oliver några få gånger förut och hade mycket hellre hängt med mina vänner hemma i Mullingar. Men istället hade jag tvingats med en hel timme bort ifrån staden ut till en kyrka mitt i ingenstans. "Var lite glad nu, det här är ett glatt tillfälle" sa Greg och slog till mig lätt på armen. Oliver och tjejen som jag inte ens visste vad hon hette stod och höll varandra i händerna samtidigt som de upprepade de ord som prästen sa. Brevid bruden stod det fyra tjejer och brevid Oliver fyra killar. "Ni är nu man och Hustru" sa prästen och det ny gifta paret möttes i en kyss. Jag märkte hur alla i kyrkan ställde sig upp och jag gjorde det samma.

 

Cermonin var över och allt folk befann sig nu i lokalen där firandet skulle hålla hus. Jag stod lutad mot väggen bet på min ena nagel, det var en gammal vana som jag alltid gjorde när jag var uttråkad. Greg stod lite längre bort och pratade med några killar han kände. Jag tog upp mobilen ur min ficka och såg att jag hade ett missat samtal ifrån Eric. Jag ignorerade det bara och gick bort till Greg som nu, liksom de flesta andra, satt sig ner vid ett bord. Tre andra killar och en blond tjej satt vid bordet. Jag hälsade snabbt och sedan blev vi alla tysta.

 

Klockan var mycket och jag började undra om festen inte skulle vara över snart. Middagen, dansen, talen, allt var gjort och folk satt mest och babblade och dansade. Jag satt ensam vid ett bord medans de andra var och fixade någonting. Lokalen var varm och jag kände att jag behövde lite frisk luft. Jag tog mig igenom folkmassan och öppnade dörren. Jag tog ett steg ut och kände hur en kall vind kom. Jag kände hur jag fick gås hud på mina bara armar och korsade de för att bli lite varmare. "Vilken rolig fest va?" hörde jag någon brevid mig säga ironiskt. Jag vände blicken mot honom och fick syn på en blond kille i min ålder. Jag sa ingenting. Det kanske inte var det roligaste men jag blev så glad av att se min syster så lycklig. "Ja faktiskt" sa jag och killen skrattade lite. "Verkligen.." mumlade han. "Jag heter Niall" sa han sedan. ".. och vad heter du?" sa han med en lite kaxig röst. "Bonnie" svarade jag och kände hur jag bara ville in i värmen igen men jag kunde ju inte bara gå in nu. "Hur känner du Oliver eller nicole?" frågade han för att få igång ett samtal. "Nicole är min syster" svarade jag. "Förlåt, jag menade inte att festen var tråkig jag menar bara.. jag känner ingen här och du är typ den första jag sett i min ålder på hela dagen" sa han och jag hörde på hans röst att han skämdes. "Jag förstår, det är inte precis den roligaste" svarade jag och skrattade lite tyst. Vi blev tysta igen och ännu en iskall vind kom. Jag bestämde mig för att gå tillbaka in men precis innan jag var påväg att ett steg hörde jag än en gång Nialls röst. "Så, hur gammal är du då?" sa han och satte händerna i byxfickorna. "Sjutton, dudå?" svarade jag. "Nitton" svarade han och jag ångrade att jag inte gått in lite tidigare så att jag sluppit den fruktansvärda kylan. "Det är iskallt här ute, jag går in" sa jag och innan han hann säga någonting öppnade jag dörren och klev in.