-Jag tror jag måste gå hem innan hon skickar polisen efter mig, skrattade jag. Jag hade vart hos Zayn hela kvällen. Men klockan närmade sig midnatt och eftersom det skulle vara skola dagen efter tjatade Jessica ständigt att jag skulle gå hem. Zayn skrattade innan han putade med sin underläpp.

Med min spotifylista på högsta volymen i mina hörlurar gick jag på Londons smågator. Det var kallt ute, och ganska mörkt. Jag passerade en liten tidningskiosk som fortfarande var öppen. Jag sneglade blicken mot tidningarna medans Katy Perrys låt Part Of Me spelades i mina öron. Jag fastnade med blicken på en tidning med Zayn på framsidan, en typisk skvallertidning. Jag var så ovan med att Zayn var känd. Jag tänkte aldrig att det var miljontals ungdommar över hela världen som visste vem han var. Jag fortsatte gå längs gatan då min mobil ringde, det var Jacob. Jag tröck 'svara' och musiken bröts.

-Jag är påväg, muttrade jag.

-Nicki, kan du hjälpa mig med en sak? frågade Jacob lite osäkert.

-Visst.. okej? sa jag.

-Jag är är på gymmet och jag ska hem så fort som möjligt kan du hälsa det till Jessica? frågade Jacob.

-Varför säger du inte det till henne direkt? undrade jag och det spreds en tystnad mellan oss.

-Men jag säger det, hej då, mumlade jag och Jacob tackade och snabbt efter la vi på. Jag stoppade mobilen i fickan och passerade ett övergångställe. Det var max en minut innan jag skulle se porten. En kallvind pust blåste igenom mitt hår. Jag var trött på endast grå moln och kallt ute .Jag längtade till sommaren extreeemt mycket. Och då skulle jag kunna vara med Zayn non-stop. Vara hemma morgonen efter jag gått ut. Slippa träffa Lucas och alla andra i skolan. Åh. Jag öppnade portdörren och tröck tröttsamt på hissknappen. Jag gäspade stort och kollade lite snabbt i spegeln innan jag var på vår vånning. Jag låste upp dörren och Jessica kom oroligt till dörren.

 

Jag vaknade till vid fyra på natten. Skit. Jag försökte somna om men det var för mycket oväsen. Jag tänkte inte på vad som lät ända tills jag tycktes höra Jacobs röst. Och Jessicas. Jag gäspade och smög med tysta, lätta steg till min dörr. Jag öppnade försiktigt dörren. Jag såg dem inte, de var troligen i köket. Jag smög in till Wilmas rum. Hon sov som en stock. Jag lutade mig över spjälsängen och lyfte upp henne. Med henne sovandes i min famn gick jag tillbaka till mitt rum. Jag la ner Wilma närmast väggen och jag la mina armar runt henne. Om man lyssnade noga kunde man höra små, små snarkningar. Jag log svagt och pussade Wilma på hjässan. Jessica och Jacob fortsatte skrika och argumentera mot varandra och jag förstod att det absolut var något. Men trotts allt ljud från köket så lyckades jag somna om.

 

Vid frukosten nästa morgon hade Jessica åkt till sina föräldrar, och Jacob verkade stel och var mest tyst. Wilma sov fortfarande.

-Du, Jacob.. sa jag och petade med skeden i skålen. Jacob såg upp mot mig men sa inget. Orden jag tänkte säga passade inte in, även om jag ville veta så var jag rädd för vad svaret skulle bli. Jag tystnade. Jag tog några tuggor innan jag hittade på en ursäkt att jag var tvungen att gå till skolan. Jag sa hej då till Jacob och försvann från lägenheten.

 

Det var minst tjugo minuter tills min första lektion började. Jag satt på en bänk vid mitt skåp. Några elever höll på att hänga upp afischer till festen på lördagen. Jag skulle gå med Zayn, och jag såg framemot det. Tjejmiddagen jag tänkt hålla i dagen innan skulle dett nog inte bli något av, den ända som faktiskt kunde var Michaela och med Jacob och Jessica på det sättet de tjafsat under kvällen så tror jag inte Jessica ar någon lust att fixa inför en tjejmiddag för knappt två personer. Jag såg Lucas komma gåendes genom koridoren. Han gav mig en dömmande blick innan han flinade mot mig. Jag orkade knappt ge honom en blick. Orkade knappt ägna en tanke om honom.

 

**Lördag**

 

Jessica hade hämntat Wilma under veckan men hade snabbt åkt tillbaka till sina föräldrar. Ingen hade föklarat vad som hade men jag hade gissningar och egentligen ingen var speciellt positiv. Jacob och jag hade knappt sagt något till varandra och jag kunde märka att han mådde dåligt. Han skämtade aldrig som han nästan alltid annars gjorde. Han ville helst vara ifred och svarade oftas med nickninar eller skakningar. Ikväll skulle festen hållas. Men innan det skulle jag följa med Jessica och en kompis till henne handla bebisklädereftersom Jessica faktiskt var gravid och kanske för att tänka på något annat. Jessica hämtade upp mig vid tio tiden på morgonen och jag hoppade in i baksätet. Jessicas vän hette Robert tydligen. Han satt i framsätet och log vänligt mot mig. Jag satt brevid Wilma som satt i sin barnstol. Efter tjugo minuters bilresa så stannade bilen utanför ett stort köpcentrum. Jessica bar upp Wilma och vi gick in mot affärerna.

 

-Jessica, ska ni.. skilja er? sa jag tyst när Robert hade tagit glasspaus med Wilma. Medans jag och Jessica fortsatte leta efter lite söta kläder.

-Den här var väl söt? sa Jessica och ignorera det jag nyss sagt. Hon höll upp en ljus grön t-shirt i mini storlek.

-Ni ska väl inte? sa jag besviket.

-Nej, sa Jessica. Jag log av lättnad och Jessica gav mig en kram. Mitt leénde försvann när jag kände hur Jessica hade börjat gråta mot min axel.

Dörren öppnades och vi avslutade fort kyssen. Patrick kom in och såg lite förvånad ut. "Förlåt, jag ska bara hämta en grej" sa han och gick in till en stor bokhylla i rummet. Niall gick ut ur det lilla rummet och jag gick efter honom. Vad betydde detta? Jag visste inte om jag skulle gå efter Niall eller om jag skulle gå tillbaka till Eric. Jag gick efter Niall som nu var påväg in till köket. Han vände sig snabbt om för att se om jag var kvar, han log när han såg mig och jag log snabbt tillbaka. Han ställde sig brevid några killar jag aldrig tidigare sett och lyssnade på deras konversation. Jag stod tyst och var osäker på vad jag skulle göra eller säga. Jag höll en dricka i min hand och tittade bara på den. Efter några minuter drog Niall sig undan de andra killarna och vände blicken mot mig. Jag såg Eric komma in i köket, han såg sig omkring. Niall fick syn på honom och när Eric såg oss kände jag en arm runt min midja och Niall drog mig närmare. Jag tittade osäkert på honom, vad var det här för? Var det bara någonting han gjorde mot Eric? Eric gav mig en vi-pratar-senare blick och lämnade sedan köket. Musiken höjdes och folket ljublade lite. Niall tog bort armen från min midja och gick ut till vardagsrummet.

 

Jag satt ensam hemma framför tvn. Utanför öste regnet ner och jag hade ingen större lust att gå ut. Min mobil plingade till, jag böjde mig fram och läste smset. Det var ifrån Niall, "Är det okej om jag kommer förbi om 5 min? Är ändå i stan" stod det. Jag visste fortfarande inte vad jag och Niall var. Vi hade träffats två gånger i veckan men han visade inga tecken alls. Vad kände han? Jag visste inte själv vad jag kände. Jag klickade på den lilla "svara" rutan på skärmen. "Självklart!" svarade jag. Jag kunde ju inte säga nej. Jag insåg hur stökigt det såg ut i vardagsrummet och skyndade mig att plocka undan disk och slänga godis papper. Mamma och Pappa hade åkt till Wales igår för att hälsa på min faster som bodde där och jag hade lyckats övertyga dom om att få stanna hemma ensam. Tillslut gick dom med på det, på deras vilkor förstås. Dom skulle bara vara borta i en vecka men dom var ändå tveksamma. Jag hade bara mjukis byxor och ett linne på mig men orkade inte byta om. Jag fixade till kuddarna i soffan lite och såg till att allt såg rimligt bra ut. 

 

Ding Dong lät det ifrån dörrklockan, jag småsprang till dörren och öppnade. Niall log ett brett leénde och öppnade sina armar för att ge mig en kram. Jag kramade honom och det pirrade svagt till i magen. Han var en bit längre mig så jag tittade upp mot hans ansikte och log. Vi avbröt kramen och Niall stängde dörren bakom sig. Hans hår var aningen blött men han såg lika bra ut som alltid. Han tog av sig sina skor och följde sedan efter mig in i vardagsrummet. Vi satte oss ner i soffan och jag sänkte ljudet på tvn så att vi kunde prata. "Vill du ha någonting att äta eller dricka?" frågade jag och lämnade fjärkontrollen på soffbordet. "Nejdå, det är lugnt" svarade han och log. "Säkert?" frågade jag och han nickade. Vi började småprata lite om dagen. "Vad har du gjort idag då?" frågade Niall. "Jag har bara suttit inne hela dagen, själv då?" frågade jag. Niall berättade att han hade varit och hos sin mormor och hjälpt henne sätta upp några hyllor, jag tyckte det var sött att han hjälpte henne. Vi pratade en ganska lång stund om allt möjligt, tillslut kom det jag väntat på hela veckan. "Du jag måste bara be om ursäkt för att jag kysste dig bara sådär, jag vet inte vad som flög i mig. Men allt är lugnt va?" sa Niall och när han sa sådär blev jag aningen besviken. "jag vet inte vad som flög i mig", ville han inte kyssa mig? Jag blev lite besviken, inte bara för att jag tyckte om Niall men eftersom jag hade haft hopp om att någon kille för första gången skulle tycka om mig som mer än en vän. Men nu spelade det ingen roll, kyssen betydde ingenting längre. "Jadå det är lugnt" svarade jag bara och log svagt. "cool" mumlade Niall och vred bort blicken. "Jag menar du är ju en bra vän, jag hoppas inte jag förstörde någonting" sa Niall och log. Jag nickade instämmande och log tillbaka. "Du, kan vi inte beställa en stor pizza, åka och handla lite godis och hyra en film?" föreslog Niall och jag blev genast glad igen. "Åh jo!" sa jag glatt. Jag visste inte hur mycket klockan var men anade att den var runt 18. Jag tittade på köksklockan den visade 18.34. "Gud jag anade inte att klockan var så mycket, vi kanske borde beställa nu då?" sa jag och Niall nickade.

 

När Niall ringt och beställt en Pizza som vi skulle hämta upp på vägen hem från affären så satte vi oss i Nialls bil. Femton minuter senare stod vi i mataffären och valde ut godis. "Vad vill du ha?" frågade jag och vi båda stod och glodde på allt plockgodis. "Jag tycker om allting!" sa Niall och skrattade. "Ta det du vill ha." fortsatte han sedan. Jag log mot honom och började sedan fylla påsen, sakta men säkert. 

 

När vi betalat godiset, läsk och även hyrt "Min stora feta grekiska semester"  ställde vi in påseni baksätet av bilen och gick sedan till Pizzerian som låg bara på andra sidan gatan. Niall gick före mig och öppnade dörren. Han höll dörren öppen åt mig och lät mig gå in före honom. Vi gick fram till den lilla disken längst in i pizzerian. Det var tomt och ingen som stod vid disken så vi plingade i den lilla ringklockan som stod på disken. Snabbt kom en man i 40-års åldern ut och ursäktade sig själv. "Vi ska hämta upp en Hawaii pizza" sa jag vänligt och mannen nickade innan han vände sig om och tittade bland några olika pizzakartonger. Han tog upp den ena och gav den till Niall som tog emot den. "Det blir 11 pund" sa mannen och jag tog upp mitt kort ur plånboken. "Jag ger dig pengar senare!" sa Niall men jag skakade bara på huvudet. "Du betalade ju allt godis" sa jag samtidigt som jag slog in koden på den lilla apparaten. Jag tröck på godkänn och tog sedan ut kortet. "Tack så mycket. Ha en bra kväll!" log mannen bakom disken. "Desamma!" sa jag och Niall tillsammans och lämnade sedan pizzerian. Vi gick tillbaka till bilen och hoppade in.

 

När vi var hemma igen var vi båda hungriga så vi skyndade oss med att ställa in läsken i kylen och sedan satte vi oss i soffan och började äta den goda pizzan. Att vi båda var hungriga märktes tydligt, bit efter bit blev pizzan mindre och våra magar mättare. När pizzan var slut var vi båda mätta och lade oss ner på soffan.

Hejsan! Tänkte bara informera om att vi har bestämt oss för att fortsätta på våra gamla noveller.

Det verkade som att det var det de flesta av er ville och även vad vi själva kände för.

Vi ska försöka komma igång så bra som möjligt och vad jag vet nu så kommer troligen del 13 av

Because Of You ut imorgon eftermiddag/kväll!

 

Det skulle vara jättekul om ni tipsade folk om novellen och såklart om ni ger respons på inläggen vi skriver

men det är ni ju redan så bra på! ♥

 

Hoppas ni fortsätter följa novellerna nu när vi börjar igen, det ska bli roligt att komma igång att skriva igen även fast

det troligtvis kommer blir stressigt ibland. Vi ska göra vårt bästa för att uppdatera så bra vi kan

och att skriva så bra kapitel som möjligt, och så hoppas vi såklart att ni kommer gilla det!

 

Ha det bra sålänge!♥